Rättsutlåtanden Ett återkommande inslag i svenska processer är rättsutlåtanden, men det är ett inslag som inte får så mycket uppmärksamhet i den juridiska debatten. 1 Vissa verkar betrakta inslaget med misstänksamhet. Verksamheten kan framstå som svårtillgänglig eller till och med hemlig — särskilt relationerna mellan beställarna och författarna. Denna debattartikel har som syfte att bidra till transparens kring verksamheten och att peka på några problem som inte diskuteras tillräckligt. SvJT 2023 s. 79 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Domstolen och dess domare Är möjligen 11 kap. 3 § den mest missförstådda bestämmelsen i RF? Mycket pekar mot det — vilket inneburit att den enskilda domaren har tillskrivits en för stark ställning och den domstol där han eller hon verkar har tillskrivits en för svag ställning. Det har skadat — och skadar alltjämt — såväl domstolens solennitet som dess effektivitet. SvJT 2023 s. 88 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Hovrätternas mål om klander av skiljedomar — att ogilla käromålet som uppenbart ogrundat I hovrätternas mål om klander av skiljedomar prövas huvudsakligen endast formella frågor. För prövningen tillämpas den processordning som gäller för tvistemål i underrätt. I artikeln diskuteras utrymmet att i dessa mål tillämpa bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken om ogillande av uppenbart ogrundade käromål utan att utfärda stämning. Slutsatsen dras att bestämmelsen fyller en viktig funktion i klandermålen, att den bör kunna tillämpas i större utsträckning i dessa sammanhang än i andra tvistemål och att så också sker i praktiken. SvJT 2023 s. 108 Av: ANNE KUTTENKEULER och ANDERS LUNDBERG Ladda ner PDF
Sedvanerätten och rättskälleläran Den svenska rättskälleläran brukar beskrivas som pluralistisk, vilket innebär att flera källor som lag, praxis, förarbeten, tillsammans med självreglering genom exempelvis sedvanerätt, förväntas ge en bild av gällande rätt. En sådan rättskällelära tycks fordra en löpande diskussion om metodologiska frågor för att samexistensen mellan rättskällorna ska vara välfungerande. I den här artikeln diskuteras i ett rättshistoriskt perspektiv några av de gränsdragningsfrågor rörande tillämpning och tolkning som hör samman med användningen av sedvanerätt som självständig rättskälla. SvJT 2023 s. 116 Av: ADAM CROON Ladda ner PDF
Standardavtal och handelsbruk — same, same, but different? I texten analyseras några av implikationerna av avgörandet i NJA 2022 s. 574, i vilket Högsta domstolen förklarade NSAB i dess helhet vara handelsbruk. Det argumenteras att det på principiella grunder är fel att erkänna ens så kallade ”agreed documents” som handelsbruk: dels förändras med en sådan förklaring det vi menar med ”handelsbruk”, dels blir med en sådan förklaring handelsbruk ett privilegium för näringslivets organisationer och därmed en sorts korporativism. SvJT 2023 s. 138 Av: JAKOB HEIDBRINK Ladda ner PDF
Litteratur PATRIK SCHÖLDSTRÖM, Tvistemålsanalys för praktiskt bruk, andra upplagan, Jure förlag 2022, 107 s. Avståndet mellan praktik och teori är inte sällan stort inom juridiken. Det gäller inte minst på processrättens område. Den omfattande teoribildninge... SvJT 2023 s. 149 Av: Johan Danelius Ladda ner PDF
