Ökad domarmakt och makten över domstolarna Vi har under senare år sett en förskjutning av makt från lagstiftaren till domstolarna. Hur domarna förhåller sig till denna ökade makt är en fråga som måste diskuteras. Vi ser samtidigt en utveckling i vår omvärld som påverkar domstolarna och deras ställning. I Turkiet håller rättsstaten på att monteras ner. Behandlingen av de högsta domstolarna i Polen och Ungern har föranlett internationell kritik. Utvecklingen inger oro för domstolarnas oberoende och rättsstatens grundläggande principer. Det finns goda skäl att överväga reformer som säkrar domstolarnas långsiktiga oberoende även i ett annat politiskt klimat än det som nu råder i Sverige. SvJT 2017 s. 1 Av: Fredrik Wersäll Ladda ner PDF
När dispositiva lagregler blir tvingande Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik. SvJT 2017 s. 9 Av: Hanna Almlöf Ladda ner PDF
En skräddarsydd rättegång i stora brottmål Det blir allt vanligare med stora och komplicerade brottmål. Handläggningen av dessa mål ställer särskilda krav. Artikelförfattaren leder Svea hovrätts arbete med att förbättra handläggningen av sådana mål. Projektet involverar domare, åklagare och advokater — och enligt hovrättspresidenten Fredrik Wersäll visar arbetet att det går att nå en samsyn i olika frågeställningar utan att ge avkall på det ansvar som ligger i respektive aktörs roll. Artikeln behandlar några angelägna frågor som rör handläggningen av stora brottmål och bygger på rapporten En skräddarsydd rättegång — och vägen dit.1 SvJT 2017 s. 23 Av: Niklas Wågnert Ladda ner PDF
EU-förordningen om kreditbetyg och det kommersiella undantaget I SvJT 2016 s. 687 argumenterar advokat Dan Hanqvist för att EUförordningen om kreditbetyg rör principerna för statsskicket i den mening som avses i 10 kap. 6 § regeringsformen och att den därför inte ska tillämpas i Sverige. I den här artikeln bemöts detta påstående med utgångspunkt i en mer nyanserad bild av förordningen och dess plats i den svenska rättsordningen, det svenska grundlagsskyddets omfattning och skyddets begränsningar genom lag och icke grundlagfästa rättsgrundsatser. Slutsatsen blir att förordningen inte utgör ett sådant problem i konstitutionellt hänseende som Dan Hanqvist gjort gällande. Den lagstiftning som Dan Hanqvist kritiserar hårdast visar sig dessutom ha högst grad av demokratisk legitimitet från de folkvalda. SvJT 2017 s. 31 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
The Phantom Menace If liberty means anything at all, it means the right to tell people what they do not want to hear. The day we stop believing democracy can work is the day we lose it. SvJT 2017 s. 48 Av: Dan Hanqvist Ladda ner PDF
Notiser Domstolarnas självständighet och oberoende i Norden — en inventering. Problem och möjligheter: Nordisk konferens i konstitutionell rätt, Uppsala maj 2016. Den 11–13 maj 2016 anordnades en nordisk konferens i konstitutionell rätt vid den juridiska f... SvJT 2017 s. 77 Ladda ner PDF
