Straffnivå och två sorters proportionalitet En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå. SvJT 2022 s. 819 Av: AXEL HOLMGREN Ladda ner PDF
I kärnan eller därefter? Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda. SvJT 2022 s. 830 Av: ANDERS INGVARSON och KRISTIN EICKHOFF Ladda ner PDF
CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligenceansvar i hållbarhetsfrågor Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar. SvJT 2022 s. 855 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä 3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa. SvJT 2022 s. 885 Av: MIKAEL MELLQVIST Ladda ner PDF
Elektroniska kontanter ur ett rättsligt perspektiv Betalningssystemet bygger på sedlar och mynt (kontanter) såsom lagligt betalningsmedel med ett grundlagsfäst utgivningsmonopol för Riksbanken.Men kontanterna har i det väsentliga kommit ur bruk. I stället sker betalning elektroniskt genom att banksystemet administrerar vad som kan kallas kontopengar, som rättsligt sett är penningfordringar hos kontohållaren. SvJT 2022 s. 901 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Litteratur KAROLINA STENLUND,Rättighetsargument i skadeståndsrätten, (ak.avh.), Iustus förlag, 2021. 585 s. Inledning Karolina Stenlund disputerade den 11 juni 2021 på doktorsavhandlingen Rättighetsargumentet i skadeståndsrätten. Jag var fakultetsopp... SvJT 2022 s. 927 Ladda ner PDF
SvJT 2022 s. 933 Förlitan på att centralbankerna ska ta hand om alla makroekomiska problem hotar deras legitimitet. På den punkten är det lätt att hålla med Listokin. Lite grand i tysthet genomförs genom den nya riksbankslagen (prop. SvJT 2022 s. 933 Ladda ner PDF
Personalnotiser Nytt justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen Regeringen har den 1 september 2022 utnämnt Martin Nilsson att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Martin Nilsson har sedan 2003 varit delägare i Mannheimer Swartling Advokatbyrå där han ha... SvJT 2022 s. 936 Ladda ner PDF