Rättssfärernas harmoni Det byggs inte några pyramider i våra dagar, inga nya katedraler blir till och det skapas inte längre några stora lagkodifikationer. Den rättsliga utvecklingen äger rum genom partiella reformer och en successiv anpassning som inte sällan tar sin början utanför de stora kodifikationernas, ja stundom utanför de skrivna lagarnas, ramar. Det gäller även inom den europeiska unionen. SvJT 1996 s. 793 Av: Per Henrik Lindblom Ladda ner PDF
Om grundlagstolkning, grundlagsvänlig lagtolkning och åsidosättande av grundlagsstridig lag Då hovrättens frikännande dom av den 9 april 1996 i de uppmärksammade målen om brott mot lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer i början av maj vann laga kraft skrevs svensk rättshistoria. Detta var nämligen första gången någonsin som ett avgörande där en svensk domstol åsidosatte en lag på den grunden att lagen var uppenbart grundlagsstridig vann laga kraft. SvJT 1996 s. 835 Av: Joakim Nergelius Ladda ner PDF
Ny juridisk litteratur Arbetstid — längd, förlängning och inflytande. Slutbetänkande av 1995 års arbetstidskommitté (SOU 1996:145, 372 s.). En ny arbetstidslag på civilrättslig grund föreslås. En minskning av den lagreglerade övertiden skall ske. Den enskilde arbetstagarens inflytande över sin arbetstid skall stärkas, bl. a. i fråga om föräldraledighet. Ulf Gometz, Monica Ramseyer och Björn Grundvall Vägvisare till börsen (Ernst & Young 1996, 82 s.). SvJT 1996 s. 871 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
ULLA JACOBSSON, Lagbok i straffprocess Under lång tid var Gärdes m. fl. åldrande kommentar till rättegångsbalken den enda lagkommentaren på den centrala processrättens domäner i Sverige. Behovet av modernare kommenterande litteratur på rättegångsbalkens (RB) område tillgodosågs i främsta rummet i stället genom Ekelöfs och Welamsons standardverk Rättegång I-VI, respektfullt läst och tillämpat av generationer av jurister. SvJT 1996 s. 875 Av: Lars Eklycke Ladda ner PDF
LENA OLSEN, Konsumentskyddets former Med konsument avsågs tidigare alla förbrukare av varor och tjänster, både privatpersoner och näringsidkare. Numera har begreppet konsument blivit en juridisk term med en snävare betydelse; som beteckning på en privatperson som förvärvar nyttigheter huvudsakligen för enskilt bruk.1 Regler till skydd för konsumenten — i denna snäva betydelse — har i realiteten funnits länge i svensk rätt, även om just termen konsument länge saknades i lagstiftningen. SvJT 1996 s. 879 Av: Lennart Grobgeld Ladda ner PDF
STEFAN KARLMARK, Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv Undersökningar av praxis i miljöbrottsmål har gjorts tidigare i olika sammanhang. En sådan finns i Brottsförebyggande rådets rapport 1990:10, Ambitioner och flaskhalsar. En annan gjordes på uppdrag av Riksåklagaren för ett år under tiden 1989–90. Denna undersökning visade att i påfallande många fall hade förundersökningen lagts ned eller åtal inte väckts på den grund att brott inte kunde styrkas. SvJT 1996 s. 890 Av: Staffan Vängby Ladda ner PDF
Till frågan om 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen En diskussion har seglat upp som är av betydelse för utformningen av vissa bestämmelser i den nya miljöbalken. Diskussionen är emellertid av intresse även från mera principiella synpunkter. Den gäller nämligen frågan om förhållandet mellan förarbeten och lagtext vid tolkning av grundlagsbestämmelser. SvJT 1996 s. 892 Av: Staffan Vängby Ladda ner PDF
Replik till frågan om 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen Staffan Vängbys tolkning av 2 kap. 18 § regeringsformen leder till mycket tilltalande resultat. Är det riktigt att man med hänvisning till lagmotiven får tillämpa en rättighetsregel i grundlagen i strid med ordalagen till den enskildes nackdel, så finns det all anledning att ta fasta på hans slutsatser. SvJT 1996 s. 898 Av: Bertil Bengtsson Ladda ner PDF
Aktiemarknadsnämnden tio år I ett gemensamt informationsmeddelande den 12 mars 1986 tillkännagav Sveriges Industriförbund och Stockholms Handelskammare att organisationerna hade beslutat att inrätta en nämnd för aktiemarknadsfrågor. För detta ändamål bildades en Förening för Aktiemarknadsfrågor, till vilken den nya nämnden blev knuten. SvJT 1996 s. 899 Av: Johan Munck Ladda ner PDF
Nutida svensk lagstil — exempel från en ny lag Det mesta undergår förändringar. Så även det sätt på vilket författningar skrivs, t. ex. de lagar och förordningar som härrör från riksdagen respektive regeringen. Vad vi har att göra med är — för att använda ett stundom brukat ord1 — den lagstil som nyttjas av dem som utformar och beslutar författningar. SvJT 1996 s. 903 Av: Erik Mosesson Ladda ner PDF
Personalnotiser Ingela Jönsson, 31 okt. som dep.råd i dep:t anst. kansliråd. i dep:t Martin Holmgren, 8 nov. som rättssakkunnig i dep:t anst. ass. vid Svea hovr. Kenneth Nordlander. Finansdepartementet. Departementschefen har 23 sept. 1996 anst. t.f. rådm. i Göta hovr. SvJT 1996 s. 909 Av: Personalnotiser Ladda ner PDF