Yttrandefrihetens uttryck

Bränningar av Koranen det senaste året har intensifierat debatten om yttrandefrihet och möjligheten att begränsa den av hänsyn till andra. Flera texten har publicerats på temat, både i närtid och för längre sedan.

Uniformsförbudet, tiden och grundlagen

Under hösten 1995 fick ett antal ungdomar olika klädesplagg beslagtagna och i vissa fall har åtal väckts för brott mot det s. k. uniformsförbudet i lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer. Domstolarna har dock underkänt uniformsförbudet såsom uppenbart stridande mot grundlagens yttrandefrihet, regeringsformen 2 kap. 1 §. Denna artikel skall söka efter skälen till denna bedömning och ange vad som mot bakgrund av regeringsformen är möjligt att göra åt uniformering i politiska sammanhang

SvJT 1996 s. 328
Av: Thomas Bull
Ladda ner PDF

Föreligger det ett behov av ett straffstadgande till skydd mot politiskt ej korrekta åsikter och yttranden?

I 16 kap. 16 § BrB stadgas att den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, skall dömas för förargelseväckande beteende till penningböter. Detta straffbud har gamla anor. Redan i 1734 års missgärningsbalk stadgades i 21 kap. 8 § att den som av överdåd ropade eller skrek på allmänna vägar, gator och gränder eller någon med ord eller på annat sätt förolämpade, skulle böta fem daler

SvJT 1997 s. 75
Av: Katarina Alexius
Ladda ner PDF

Åke Green och missaktande men inte hatiskt tal

HD:s avgörande i religions- och yttrandefrihetsmålet mot pastorn Åke Green illustrerar HD:s tilltagande beredvillighet att låta Europakonventionen och Europadomstolens praxis få genomslag i svensk rätt. Domen aktualiserar flera frågor med europarättslig anknytning — både materiella och konstitutionella. Tyngdpunkten i artikeln ligger på materiell yttrandefrihetsrätt enligt Europakonventionen och dennas förhållande till missaktningsrekvisitet i lagen om hets mot folkgrupp.

SvJT 2006 s. 213
Av: INGER ÖSTERDAHL
Ladda ner PDF

Har HD hittat en hets-doktrin?

Högsta domstolen (HD) har i några avgöranden på senare år haft anledning att ta ställning till hets mot folkgrupp i olika former. Fyra avgöranden kommer att kommenteras i den här artikeln: pastorn som predikade (Åke Green),1 flygbladen i Söderhamn,2 den kristna hemsidan3 samt den nazistiska hemsidan.4 Den fråga artikeln fokuserar på är huruvida HD utvecklat en konsekvent doktrin för hur hets mot folkgrupp bör vägas mot yttrandefriheten.

SvJT 2008 s. 706
Av: INGER ÖSTERDAHL
Ladda ner PDF