Covid-19

Häfte 10 av SvJT 2020 är ett temanummer som handlar bl.a. om olika konstitutionella perspektiv på den under året pågående coronapandemin. I denna del innehåller häftet bidrag från den rättsvetenskapliga diskussionen i Sverige och andra nordiska länder. Häftet innehåller också bl.a. en artikel om epidemier och ersättning, som tar sin utgångspunkt i coronapandemin.

Rättsliga åtgärder med anledning av Covid-19 i Sverige, Finland, Norge och Danmark — en introduktion

Syftet med detta temanummer är att ur ett konstitutionellt perspektiv presentera och analysera de olika rättsliga åtgärder som Sverige, Finland, Norge och Danmark har tagit för att begränsa smittspridningen av Covid-19. Länderna har vidtagit olika åtgärder och viss förklaring till detta kan stå att finna i de rättsliga ramverk som styr vilka åtgärder som kan tas till vid fredstida kriser. Det saknas en översikt och komparativ analys vad gäller dessa länders konstitutionellrättsliga ramverk för krishantering. Att göra en övergripande komparativ analys vad gäller krishantering i allmänhet är för omfattande för ett temanummer, varför fokus ligger på de konstitutionellrättsliga aspekterna av krishantering i fredstid.

SvJT 2020 s. 1078
Av: IAIN CAMERON och ANNA JONSSON CORNELL
Ladda ner PDF

Covid-19 i Sverige

Svenska myndigheters hantering av Covid-19 har väckt uppmärksamhet, för att inte säga uppståndelse, på många håll. De missförstånd som ofrånkomligen uppstår när en situation i ett visst land ska analyseras av utomstående har inte blivit mindre av de konstitutionella och administrativa särdrag som präglar Sverige och som kan framstå som egendomliga i andra länder. I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang.

SvJT 2020 s. 1080
Av: MARIKA ERICSON och OLOF WILSKE
Ladda ner PDF

Finsk krishantering i fredstid

I denna artikel diskuteras den finländska krisbehandlingen från en konstitutionell synvinkel. Huvudvikten är på läget under våren 2020 då även beredskapslagen tillämpades. Beredskapslagen i sin tur är speciell lagstiftning som på det sätt som avses i 23 § Finlands grundlag möjliggör införandet av tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna under i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen.

SvJT 2020 s. 1116
Av: JANNE SALMINEN
Ladda ner PDF

Lockdown og kriseregulering i Norge

Denne artikkelen gir en oversikt over hvordan koronakrisen har blitt håndtert rettslig i Norge i 2020. Artikkelen gir en kort oversikt over de rettslige utgangspunkter for kriseregulering da pandemien kom til landet. Videre viser artikkelen hvordan landet har gjennomgått tre ulike faser med kriseregulering. I første fase ble krisen forsøkt løst etter eksisterende regler i smittevernlov og helseberedskapslov. I andre fase ledet de massive utfordringene med lockdown til store reguleringsbehov, og landet hadde i 2 måneder en egen koronalov som ga regjeringen fullmakt til å fravike ordinær lovgivning, med mindre 1/3 av parlamentsmedlemmene ikke motsatte seg dette.

SvJT 2020 s. 1130
Av: BENEDIKTE M.HøGBERG
Ladda ner PDF

Svensk krishantering i fredstid

I denna artikel behandlas konstitutionella aspekter på svensk krishantering i fredstid. Här finns inte, till skillnad från förhållandena vid krig och krigsfara, någon särskild reglering i regeringsformen. I stället gäller vanliga regler om sådant som beslutsprocess, normgivning och styrning. Reglerna sätter gränser men ger också viss flexibilitet. Frågan blir: Är det efter 45 år med regeringsformen och med de nya hoten och riskerna dags att tänka nytt om vår grundlag?

SvJT 2020 s. 1148
Av: JOHAN HIRSCHFELDT
Ladda ner PDF

Fredstida kriser i en konstitutionell kontext

Det finns flera exempel på fredstida kriser som ställer stater inför mycket svåra utmaningar. Frågan är om det svenska systemet som det ser ut idag ger bästa möjliga förutsättningar att förbereda inför samt hantera en pågående fredstida kris. Det är vår förhoppning att de slutsatser som presenterats i detta temanummer kan vara till nytta i den svenska debatten om svensk krishantering, den konstitutionella nödrättens vara eller inte vara och huruvida regleringen av fredstida kriser bör ske även på grundlagsnivå. I detta avslutande bidrag till temanumret om rättsliga åtgärder mot Covid-19 gör vi en analys av den nordiska, med tyngdpunkt på den svenska, författningsberedskapen som nu har testats i skarpt läge, för att dra tentativa slutsatser om hur god den svenska författningsberedskapen är i fredstida kriser.

SvJT 2020 s. 1172
Av: IAIN CAMERON och ANNA JONSSON CORNELL
Ladda ner PDF

Epidemi och ersättning

Spridningen av covid-19 med efterföljande beslut, rekommendationer och åtgärder lämnar tydliga ekonomiska avtryck. Privatekonomier, företag och hela branscher riskerar att drabbas hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin. Situationen aktualiserar frågor om statens möjligheter och skyldigheter. Har det allmänna ett ansvar att kompensera för dessa negativa effekter, och i så fall i vilka situationer? Och kan det allmänna kompensera för dessa negativa effekter, även utan att ha ett ansvar?

SvJT 2020 s. 1191
Av: MÅRTEN SCHULTZ
Ladda ner PDF