En kommentar till ”Husqvarnas skiljeavtal” NJA 2023 s. 437 I den juridiska debatten om tolkning av skiljeklausuler har det ifrågasatts om rättsfallet ”Husqvarnas skiljeavtal” NJA 2023 s. 437 innebär att det har skett en ändring av rättspraxis jämfört med det tidigare prejudikatet ”Belgor” NJA 2019 s. 171. I artikeln framförs uppfattningen att rättsläget är oförändrat. Preprint24-04-2024 Av: LARS EDLUND
Brottsoffers yttrandefrihet och förtalsbrottet* Den här artikeln handlar om hur förtalsbrottet tillämpas på situationer då en person berättar i sociala medier att hen har utsatts för våld eller sexuella övergrepp av en viss person. Inledningsvis diskuteras hur rättighetsskyddet enligt regeringsformen och Europakonventionen inverkar på tillämpningen av förtalsbrottet och de omständigheter som bör beaktas i avvägningen mellan rätten till respekt för privatlivet och rätten till yttrandefrihet. Därefter analyseras hur förtalsbestämmelsen har tillämpats i tingsrätts- och hovrättsdomar och hur den tillämpningen förhåller sig till rättighetsskyddet. Preprint23-04-2024 Av: LINNEA WEGERSTAD
Konkursklassificering och partsautonomi — ett strukturförsök En svensk konkurs ska alltid klassificeras på ett visst bestämt sätt. I denna artikel hävdas att det formellt sett finns fem tänkbara klassificeringar: 1) ett huvudinsolvensförfarande, 2) ett självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande och 3) ett sekundärt insolvensförfarande, allt enligt EU:s insolvensförordning, samt 4) en svensk domicilkonkurs och 5) en svensk särkonkurs. I artikeln behandlas hur prövningarna av domstolens såväl internationella som lokala behörighet kan gå till och hur dessa prövningar kan utfalla, liksom även parternas möjligheter att påverka klassificeringen. Preprint23-04-2024 Av: MIKAEL MELLQVIST
Vem ska skydda politikerna? Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda på grund av deras politiska uppdrag är ett allvarligt problem, både för den individ som utsätts och för det demokratiska systemet. Artikeln undersöker vilket ansvar som åvilar olika aktörer att ge förtroendevalda skydd mot brottsutsatthet och stöd när brott har begåtts. En analys av det rättsliga ramverket visar att förtroendevalda omfattas av generella regler för brottsoffer, men att aktörernas ansvar för olika kategorier av politiker skiljer sig åt, och att det mer omfattande förebyggande arbete som arbetsmiljölagstiftningen tar sikte på, inte gäller denna grupp. Författarna efterlyser en översyn av det rättsliga ramverket i syfte att åstadkomma likvärdigt skydd och stöd för alla förtroendevalda. Preprint07-04-2024 Av: FANNY HOLM och JOHAN HOLM
Resning när rättstillämpningen strider mot grunderna för en lag I mitten av december förra året gjorde HD något så ovanligt som att bevilja resning för att rättstillämpningen stred mot grunderna för en lagstiftning, och alltså inte mot ett uttryckligt lagstadgande el. dyl. Den resningsgrund som prövades i målet var om rättstillämpningen stridit mot lag. Två teman som artikeln behandlar med anledning av avgörandet är den utvidgade tillämpningen av resningsgrunden över tid och vad det innebär att en rättstillämpning strider mot grunderna för en lagstiftning. Artikeln syftar till att visa och diskutera utvecklingen av synen på dessa frågor. Det har nämligen skett förändringar när det gäller dels bedömningen av om resning kan beviljas utan att rättstillämpningen strider mot en uttrycklig lagregel, dels hur HD har fastställt grunderna för en lagstiftning i resningssammanhang. Preprint07-04-2024 Av: CHRISTINA KJELLSON
Utgivningsbevisen och de svenska mediegrundlagarna utmanas Under våren 2024 har flera svenska domstolar gjort bedömningen att yttrandefrihetsgrundlagen måste åsidosättas till förmån för dataskydds-förordningen och EU-rätten när det gäller bedömning av s.k. dataskydds-sekretess vid utlämnande av allmänna handlingar till söktjänster med utgivningsbevis. En begäran om förhandsavgörande har även gjorts till EU-domstolen avseende frågan om det skydd som yttrandefrihetsgrundlagen ger söktjänsterna vid publicering är förenligt med dataskyddsförordningen. Konsekvensen av det kommande avgörandet från EU-domstolen kan bli att formuleringen från dataskyddsförordningen om journalistiska ändamål kan komma utgöra en ny materiell begränsning av mediegrundlagarna, vilket i sådana fall skulle ligga nära den syftestolkning av grundlagarna som tidigare har gjorts för bl.a. viss kommersiell marknadsföring. I artikeln redovisas den pågående utvecklingen och bl.a. vilket utrymme dataskyddsförordningen och EU-rätten ger för söktjänster som tillhandahåller personuppgifter från allmänna handlingar. Avslutningsvis analyseras även vilka konsekvenser utvecklingen kan få för söktjänsterna och för mediegrundlagarna. Preprint28-03-2024 Av: MARTIN BRINNEN
Tredjemans svikliga förledande — Kan en godkänd betalningstransaktion vara obehörig? Att ett stort antal bankkunder blir av med sina pengar genom bedrägerier är ett samhällsproblem. Specialregleringen i betaltjänstlagen erbjuder i vissa fall ett skydd för kunden, men bara när transaktionen som genomförts är obehörig. Gränsdragningen mellan behöriga och obehöriga transaktioner har därför mycket stor praktisk betydelse för den enskildes möjlighet att få sitt konto återställt efter ett bedrägeri. Men hur förhåller sig den betaltjänsträttsliga specialregleringen till våra sedan länge gällande avtalsrättsliga ogiltighetsregler, och kan en i och för sig godkänd transaktion ändå bedömas vara obehörig, därför att kunden har blivit svikligen förledd att godkänna transaktionen? Preprint18-03-2024 Av: MARIANNE RØDVEI AAGAARD
Bara en definitionsfråga? Högsta domstolen (HD) har i ”Mordet vid busshållplatsen” NJA 2023 s. 29 I konstaterat att bevis som i sig inte är särskilt starka kan räcka för att nå det höga beviskrav som ställs upp i brottmål. Den typ av bevisning som åtalet i målet vilar på benämner HD som indirekt och man verkar likställa detta med strukturala bevis. Den här texten ifrågasätter HD:s definition av de olika typerna av bevis och försöker förklara vikten av klara och detaljerade definitioner för en ökad förståelse för de bevisrättsliga aspekterna i rättsprocesser generellt. Asylprocessen tjänar som ett exempel på hur andra rättsprocesser kan påverkas av HD:s resonemang i ”Mordet på busshållplatsen”. Preprint18-03-2024 Av: ERIK ANDERSSON
Retentionsrätt efter Speditörpanten Retentionsrätt kan utan överdrift beskrivas som den praktiskt mest okända, terminologiskt mest förvirrande och rättssystematiskt snårigaste säkerhetsrätten. På senare år har institutet utvidgats genom rättsfallen NJA 2019 s. 259 (Likvidators retentionsrätt) och NJA 2022 s. 574 (Speditörpanten). Särskilt Speditörpanten — som kallats för en ”rättskällerevolution” — har kommenterats flitigt. Denna artikel presenterar en mer djupgående rättsvetenskaplig framställning om förutsättningarna för retentionsrätters tillkomst i ljuset av ny rättspraxis. Det argumenteras för att retentionsrätt måste förstås i ljuset av det sak- och insolvensrättsliga systemet och att retentionsrätt bör förstås, principiellt, som en ”tyst” avtalad handpanträtt snarare än en legal säkerhetsrätt. Förståelsen av retentionsrätter som i huvudregel avtalade säkerhetsrätter läggs sedan till grund för en diskussion om retentionsrätter kan återvinnas. Artikeln avslutas med några mer teoretiska reflektioner om sedvanerättens förhållande till sakrättsliga regler. Preprint07-03-2024 Av: CHARLES HE
Nettoförsäljningsvärde vid kapitalbrist Denna text är en kommentar till Högsta domstolens (HD) avgörande i mål T 7701-22 Well Dressed från den 28:e december 2023. Målet handlar om medansvar för styrelseledamöter enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen (2005:551, ABL). En central fråga i målet är hur nettoförsäljningsvärdet av ett varulager ska bestämmas vid beräkning av bolagets eget kapital i en kontrollbalansräkning. I målet aktualiseras också frågor om bevisbörda och beviskrav. I domskälen rekapituleras en stor mängd av HD:s avgöranden, varför avgörandet är läsvärt även av det skälet. Denna kommentar begränsas främst till värderingsfrågorna. Preprint23-02-2024 Av: SEBASTIAN LINDROOS-MOLL
Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten* (del II av II) I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip innebärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del II av artikelserien fokuserar vi på minoritetsmissbruk. Preprint15-02-2024 Av: HANNA ALMLÖF och JESSICA ÖSTBERG
Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten* (del I av II) I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip innebärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del I av artikelserien behandlas främst principen om rättsmissbruk och majoritetsmissbruk. I Del II fokuserar vi på minoritetsmissbruk. Preprint30-01-2024 Av: JESSICA ÖSTBERG och HANNA ALMLÖF
Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen Vår tryckfrihetsförordning härstammar från 1766. Ursprungligen ingick sekretessbestämmelserna däri. År 1935 bröts de ut till att regleras i en egen lag, medan ramarna sattes i förordningen. Den sekretessgrund som finns till skydd för enskilda gäller enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Just detta är också vad som skyddas av statistiksekretessen. För ett par år sedan konstaterade kammarrätten att alla uppgifter som kan hänföras till en juridisk person, oavsett om uppgifterna faktiskt är av ekonomisk natur eller inte, faller under begreppet ekonomiska förhållanden. Detta har på flera håll accepterats som en ny praxis. Frågan är om denna tolkning har något stöd i rättskällorna, och även om en sådan tillämpning alls är förenlig med grundlag. Preprint30-01-2024 Av: CECILIA EKMAN
Om idéers förrättsligande Med förrättsligande av en idé menar jag att idén vid en viss tidpunkt är en utomrättslig idé och att den vid en senare tidpunkt inkorporeras i ett befintligt rättssystem, varvid idén blir en medlem av detta system. De idéer som behandlas här är uteslutande värdeidéer (värderingar). Genom att förvandla idéerna från att vara blott vackra drömmar till att utgöra handfasta realiteter, som rättsordningen förlänar genomslag i det verkliga livet, förrättsligas de. Särskild uppmärksamhet ägnas här förrättsligandet av vissa för ett civiliserat samhällsliv oundgängliga värdeidéer. Artikeln avslutas med en detaljstudie av hur förrättsligande av idéer kan ske i praktiken, främst genom lagstiftning. Preprint23-01-2024 Av: ÅKE FRÄNDBERG
Syskonbarns ställning i ärenden om godmanskap och förvaltarskap Vi lever allt längre. En naturlig följd av det är att antalet personer i behov av godmanskap eller förvaltarskap kommer att öka. Eftersom både godmanskap och förvaltarskap är hjälpinsatser som anordnas efter ansökan är frågan om vem som är behörig sökande av stor betydelse. Svea hovrätt har nyligen berört frågan om den enskildes syskonbarn ska ha rätt att ansöka om godmanskap. I artikeln behandlas vilka — om några — slutsatser som kan dras av avgörandet och varför goda skäl talar för att syskonbarn ska ha sådan behörighet, trots att lagförarbetena förespråkar en annan ordning. Preprint05-01-2024 Av: VANJA DUNÅS
Europeiska kommissionens förslag till förordning om internationella föräldraskapsfrågor EU-kommissionen la den 7 december 2022 fram ett förslag till en förordning ”om behörighet, tillämplig lag, erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap” (COM(2022)695 final). Om och när förordningen antas och får verkan kommer den att medföra avsevärda förändringar i förhållande till dagens svenska internationellt-privaträttsliga regler i lagen (1985:367) om föräldraskap i internationella situationer. Preprint05-01-2024 Av: MICHAEL BOGDAN
Jämkning av kommersiella avtal mellan jämbördiga parter Denna artikel förmedlar några iakttagelser från den allmänna avtalsrätten. Det handlar om tillämpningen på senare tid av den ständigt aktuella 36 § i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen alternativt AvtL) i kommersiella avtalsrelationer. Mina iakttagelser leder till slutsatsen att den starka restriktivitet i tillämpningen som förarbetena till 36 § uppmanade till inte längre gäller. Preprint28-11-2023 Av: BOEL FLODGREN
Reflektioner över svensk straffrättspolitik då och nu Hur straffsystemet bör utformas och tillämpas är en ständig diskussionsfråga. Medan många andra delar av rättssystemet är relativt trögrörliga kan straffrätten i vissa delar beskrivas som en sorts juridisk färskvara. Det gäller särskilt beträffande vilka påföljder som ska finnas och på vilket sätt de ska tillämpas. Ofta förs den straffrättspolitiska diskussionen som om vi inte hade något att lära av tidigare erfarenheter på området. I den här texten görs en tillbakablick på hur man tidigare har resonerat kring straffrätten. Tankar förs också fram kring vad som kan vara goda utgångspunkter för den reformering av straffrätten som vi nu verkar stå inför. Preprint16-11-2023 Av: MARTIN BORGEKE
Den reklamationspliktigas (faktiska) insikt om avtalsbrottet — bevisfrågor och innebörd I ”Suterränghuset på Ekerö” NJA 2021 s. 353 har Högsta domstolen (HD), veterligen för första gången i direkt bemärkelse, berört innebörden av att i reklamationssammanhang ha faktisk insikt om avtalsbrottet. Detta har betydelse för såväl reklamationsfristens startpunkt som dess längd, och möjligen även för andra passivitetsinstitut. I den här artikeln diskuteras hur kravet på faktisk insikt ska förstås i avtalsbrottsreklamationssammanhang, och till detta hörande bevisfrågor, mot bakgrund av HD:s slutsatser i nämnda avgörande. Preprint16-11-2023 Av: JAKOB ANDERSSON
Rätt rättsliga utgångspunkter för avgörande av tvist om arbetstid och konkurrerande kollektivavtal Vilka bör de rättsliga utgångpunkterna vara när domstol år 2023 ska avgöra tvist om krav på skadestånd för att ett antal arbetstagare jobbat övertid i strid med kollektivavtalet? I artikeln diskuteras om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. Artikeln tar sin utgångspunkt domen AD 2023 nr 25 där Arbetsdomstolen inte alls berör EU:s harmonisering av arbetstiden. Preprint14-11-2023 Av: ERIK SJÖDIN
Finns det ett behov av tydligare ramar för konkursförfarandet? Reflektioner från REKON:s utbildningsdag den 23 oktober 2023. Preprint05-11-2023 Av: JOSEPH ZAMANI
Engelskförfattade vitesklausuler i avtal underkastade svensk rätt Att avtal skrivs på engelska blir allt vanligare. Det är inte heller ovanligt att dessa avtal är underkastade svensk rätt, innebärande att svenska avtalstolkningsprinciper ska tillämpas på avtalet. Men frågan om hur engelskförfattade vitesklausuler då ska tolkas, enligt svensk rätt och svenska avtalstolkningsprinciper, står i mångt och mycket obesvarad. Artikeln syftar till att utreda frågan närmare, men också att bidra till den allmänna diskussionen om vitet i svensk rätt. Bland annat argumenteras för en förtydligande terminologi vad gäller vitets syfte samt att vitet, in dubio, anses fungera ersättande. Preprint11-10-2023 Av: FILIP KARLSSON
Kollapsar skillnaden mellan fullmakt grundat på en viljeförklaring och fullmakt grundat på tillit? Reglerna om fullmakt utgör en central del av den allmänna avtalsrätten. Tidigare i år publicerade professor Joel Samuelsson en lärobok i ämnet. Utmärkande för framställningen är att den lägger stor vikt vid den allmänna rättshandlingsläran och visar hur reglerna om fullmakt kan anknytas till denna lära. I artikeln nedan ges utöver en övergripande beskrivning och kommentar till boken en vidareutveckling av en central tanke i den, nämligen att det inte behövs en särskild tillitsfullmakt utöver avtalslagens viljeförklaringsfullmakter. Detta innebär inte att institutet tillitsfullmakt ska tas bort eller liknande utan att den tillitsfullmakt som introducerats under senare år kan ses som en konkludent viljeförklaring och därmed, som Samuelsson hävdar, anknytas till den allmänna rättshandlingsläran i svensk rätt. Preprint27-09-2023 Av: OLA SVENSSON
Förtroende och effektivitet i kapitalmarknadsrätten Aktiebolag vars aktier är föremål för organiserad börshandel utgör en liten andel av det totala antalet aktiebolag. Stora värden är dock hänförliga till börsbolagen. Det är samhällsekonomiskt angeläget att marknaden för aktierna fungerar så väl som möjligt. På aktiemarknaden kan det emellertid finnas företeelser som exponerar investerarna för annat än rent kommersiella risker. Sådana företeelser kan påverka investerarnas förtroende för marknadens funktion, påverka investeringsviljan negativt och därmed medföra att marknaden inte allokerar kapital effektivt. Den aktiemarknadsrättsliga regleringen vill komma åt sådana förtroendeskadliga företeelser. I denna artikel ges en introduktion till aktiemarknadsrättens funktion, ändamål och verktyg och förklaras varför aktiemarknaden i dess sålunda reglerade form inte är ”a market for lemons”. Artikeln, i manuskript på engelska, utgjorde författarens anförande i samband med promoveringen till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet år 2023. Preprint01-09-2023 Av: ERIK SJÖMAN
Preskription vid fördröjda skador Enligt 2 § preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. För skadeståndsfordringar löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Vid fördröjda skador finns därmed en risk för att den skadelidandes anspråk preskriberas innan någon skada har uppkommit. I en komparativ kontext sticker den svenska ordningen ut, eftersom preskriptionsfristen i övriga Norden och Europa i regel löper från den skadelidandes kännedom om skadan. I artikeln behandlas dels hållbarheten hos den vedertagna tolkningen av 2 § preskriptionslagen vid fördröjda skador, dels 2 § preskriptionslagens förenlighet med artikel 6.1 EKMR och internationellt privat- och processrättsliga regler. Preprint09-07-2023 Av: VERA BOLMGREN
Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip innebärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del I av artikelserien behandlas främst principen om rättsmissbruk och majoritetsmissbruk. I Del II fokuserar vi på minoritetsmissbruk. SvJT 2024 s. 83 Av: JESSICA ÖSTBERG och HANNA ALMLÖF Ladda ner PDF
Den reklamationspliktigas (faktiska) insikt om avtalsbrottet — bevisfrågor och innebörd I ”Suterränghuset på Ekerö” NJA 2021 s. 353 har Högsta domstolen (HD), veterligen för första gången i direkt bemärkelse, berört innebörden av att i reklamationssammanhang ha faktisk insikt om avtalsbrottet. Detta har betydelse för såväl reklamationsfristens startpunkt som dess längd, och möjligen även för andra passivitetsinstitut. I den här artikeln diskuteras hur kravet på faktisk insikt ska förstås i avtalsbrottsreklamationssammanhang, och till detta hörande bevisfrågor, mot bakgrund av HD:s slutsatser i nämnda avgörande. SvJT 2024 s. 113 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Syskonbarns ställning i ärenden om godmanskap och förvaltarskap Vi lever allt längre. En naturlig följd av det är att antalet personer i behov av godmanskap eller förvaltarskap kommer att öka. Eftersom både godmanskap och förvaltarskap är hjälpinsatser som anordnas efter ansökan är frågan om vem som är behörig sökande av stor betydelse. Svea hovrätt har nyligen berört frågan om den enskildes syskonbarn ska ha rätt att ansöka om godmanskap. I artikeln behandlas vilka — om några — slutsatser som kan dras av avgörandet och varför goda skäl talar för att syskonbarn ska ha sådan behörighet, trots att lagförarbetena förespråkar en annan ordning. SvJT 2024 s. 124 Av: VANJA DUNÅS Ladda ner PDF
Rätt rättsliga utgångspunkter för avgörande av tvist om arbetstid och konkurrerande kollektivavtal Vilka bör de rättsliga utgångpunkterna vara när domstol år 2023 ska avgöra tvist om krav på skadestånd för att ett antal arbetstagare jobbat övertid i strid med kollektivavtalet? I artikeln diskuteras om det är möjligt att helt upprätthålla en domarskapad regel om konkurrerande kollektivavtal när den rättsliga omgivningen ändrats och om det finns anledning att i stället modifiera regeln. Artikeln tar sin utgångspunkt i domen AD 2023 nr 25 där Arbetsdomstolen inte alls berör EU:s harmonisering av arbetstiden. SvJT 2024 s. 130 Av: ERIK SJÖDIN Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2023. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari SvJT 2024 s. 144 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Europeiska kommissionens förslag till förordning om internationella föräldraskapsfrågor EU-kommissionen la den 7 december 2022 fram ett förslag till en förordning ”om behörighet, tillämplig lag, erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap” (COM(2022)695 final). Om och när förordningen antas och får verkan kommer den att medföra avsevärda förändringar i förhållande till dagens svenska internationellt-privaträttsliga regler i lagen (1985:367) om föräldraskap i internationella situationer. SvJT 2024 s. 1 Av: MICHAEL BOGDAN Ladda ner PDF
Straffbara åtgärder vid obestånd De centrala borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken tar sikte på gäldenärens agerande vid obestånd, i tiden före konkurs. Men vad är det egentligen som är brottsligt enligt dessa straffbud, och varför? I artikeln hävdas att obeståndsbrotten, som de centrala borgenärsbrotten kallas, i allt väsentligt handlar om att gäldenären i en obeståndssituation gör något som han eller hon inte var skyldig att göra, till nackdel för någon av sina befintliga borgenärer. Utifrån begreppsparet kongruent och inkongruent prestation undersöks den närmare innebörden av det straffbara området. Vissa oklara situationer och undantag diskuteras. Dessutom ifrågasätts om avgränsningen av det straffbara området är helt lyckad. SvJT 2024 s. 10 Av: GUSTAF ALMKVIST Ladda ner PDF
Jämkning av kommersiella avtal mellan jämbördiga parter Denna artikel förmedlar några iakttagelser från den allmänna avtalsrätten. Det handlar om tillämpningen på senare tid av den ständigt aktuella 36 § i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen alternativt AvtL) i kommersiella avtalsrelationer. Mina iakttagelser leder till slutsatsen att den starka restriktivitet i tillämpningen som förarbetena till 36 § uppmanade till inte längre gäller. SvJT 2024 s. 32 Av: BOEL FLODGREN Ladda ner PDF
Engelskförfattade vitesklausuler i avtal underkastade svensk rätt Att avtal skrivs på engelska blir allt vanligare. Det är inte heller ovanligt att dessa avtal är underkastade svensk rätt, innebärande att svenska avtalstolkningsprinciper ska tillämpas på avtalet. Men frågan om hur engelskförfattade vitesklausuler då ska tolkas, enligt svensk rätt och svenska avtalstolkningsprinciper, står i mångt och mycket obesvarad. Artikeln syftar till att utreda frågan närmare, men också att bidra till den allmänna diskussionen om vitet i svensk rätt. Bland annat argumenteras för en förtydligande terminologi vad gäller vitets syfte samt att vitet, in dubio, anses fungera ersättande. SvJT 2024 s. 57 Av: FILIP KARLSSON Ladda ner PDF
Reflektioner över svensk straffrättspolitik då och nu Hur straffsystemet bör utformas och tillämpas är en ständig diskussionsfråga. Medan många andra delar av rättssystemet är relativt trögrörliga kan straffrätten i vissa delar beskrivas som en sorts juridisk färskvara. Det gäller särskilt beträffande vilka påföljder som ska finnas och på vilket sätt de ska tillämpas. Ofta förs den straffrättspolitiska diskussionen som om vi inte hade något att lära av tidigare erfarenheter på området. I den här texten görs en tillbakablick på hur man tidigare har resonerat kring straffrätten. Tankar förs också fram kring vad som kan vara goda utgångspunkter för den reformering av straffrätten som vi nu verkar stå inför. SvJT 2023 s. 857 Av: MARTIN BORGEKE Ladda ner PDF
En förändrad bestämmelse om hets mot folkgrupp Den 21 april 2023 överlämnades betänkandet ”En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp”.2 Det största förslaget om ändringar i lagtext är en ny formulering av brottet hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB). Enligt förslaget ska bestämmelsen förtydligas på flera sätt, men också utvidgas genom att den omfattar enskilda. Denna föreslagna förändring innebär att enskilda individer kan få status som målsägande i en brottmålsprocess. Det betyder också att enskilda kan bli berättigade till de särskilda skadestånd som brottsoffer har möjlighet att erhålla. Följande artikel syftar till att behandla de skadeståndsrättsliga följderna av en förändrad bestämmelse om hets mot folkgrupp. Frågan är om den till synes lilla förändringen i BrB kan innebära en öppning för strategiskt skadeståndsprocessande i politiskt syfte. SvJT 2023 s. 888 Av: KAROLINA STENLUND Ladda ner PDF
Natofrågans eventuella Plan B När detta skrivs har varken det turkiska eller ungerska parlamentet godkänt Sveriges Natoansökan. Som ett alternativ till fullvärdigt medlemskap kan en s.k. plan B bli aktuell. Den svenska ansökan har redan godkänts av 28 av Natos medlemmar och tillsammans med Finland skulle de kunna stödja Sverige på nytt — i ett multilateralt avtal som de ingår med Sverige. Vi skulle kunna bli del av en kollektiv försvarsgaranti vid sidan av Natofördraget. Solidaritetsklausulen i EU:s unionsfördrag skulle kunna användas i ett alternativt multilateralt projekt. Men denna multilateralism skulle, i likhet med Natofördraget, bli mellanstatlig och inte, som i EU, överstatlig. Varje regering skulle ta sitt beslut om vilket bistånd till en angripen stat som skulle gälla — inte nödvändigtvis militärt, kanske ekonomiskt eller administrativt. SvJT 2023 s. 900 Av: OVE BRING Ladda ner PDF
Vad är hållbarhetsjuridik? Hållbarhetsjuridik är ett nytt och hastigt framväxande rättsområde. I den här artikeln skisseras en struktur för ämnet. Först beskrivs det systemdynamiska perspektiv på natur, samhälle, ekonomi och affärsverksamhet som behöver intas inom hållbarhetsjuridiken. Efter en redogörelse kring att hållbarhet i grunden är en moralisk fråga med normen om tillbörlig aktsamhet som sin grund redogörs för hållbarhetsjuridikens övergripande struktur och innehåll i form av fem nivåer av regler, från internationella deklarationer och konventioner till kontrakt. Avslutningsvis diskuteras en central fråga, nämligen förenligheten mellan EU-rättens idealbild för hållbar affärsverksamhet och den rådande tolkning av aktiebolagslagen som att företags syfte är att maximera vinsten åt aktieägarna.1 SvJT 2023 s. 907 Av: DAVID FRYDLINGER Ladda ner PDF
Svensk internationell domsrätt enligt EU:s insolvensförordning Artikeln belyser den svenska internationella domsrätten för insolvensförfaranden enligt EU:s insolvensförordning art. 3.1 med fokus på utvecklingen i EU-domstolens praxis de senaste fem åren. Anknytningskriteriet ”platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen” kommenteras även mot bakgrund av förordningens uttalade mål att motverka illojal forumshopping. SvJT 2023 s. 928 Av: ANNA WARBERG Ladda ner PDF
Handbok för notarier — en praktisk vägledning Den första tiden som notarie vid en tingsrätt eller förvaltningsrätt kan vara överväldigande. Som nyanställd notarie befinner du dig sannolikt i början av din karriär, utan någon längre erfarenhet av kvalificerat förvärvsarbete. SvJT 2023 s. 944 Av: Simon Jarblad Ladda ner PDF
Notiser Finns det ett behov av tydligare ramar för konkursförfarandet? — reflektioner från REKON:s utbildningsdag den 23 oktober 2023 På eftermiddagen den 23 oktober närvarade jag när rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet (REKON) samlades på Ellery Beach House i Stockholm. SvJT 2023 s. 947 Ladda ner PDF
Förtroende och effektivitet i kapitalmarknadsrätten Aktiebolag vars aktier är föremål för organiserad börshandel utgör en liten andel av det totala antalet aktiebolag. Stora värden är dock hänförliga till börsbolagen. Det är samhällsekonomiskt angeläget att marknaden för aktierna fungerar så väl som möjligt. På aktiemarknaden kan det emellertid finnas företeelser som exponerar investerarna för annat än rent kommersiella risker. SvJT 2023 s. 765 Av: ERIK SJÖMAN Ladda ner PDF
”Trisskrapningarna” och efterforskningsförbudets räckvidd Högsta domstolen har i ”Trisskrapningarna” slagit fast att yttrandefrihetsgrundlagens efterforskningsförbud är tillämpligt på utpräglat kommersiella framställningar. I det aktuella fallet bedömde domstolen emellertid att en uppmaning från Konsumentombudsmannen att Svenska Spel AB skulle ge in ett eventuellt samarbetsavtal med TV4, angående skrapningar av trisslotter i programmet Nyhetsmorgon, inte stod i strid med grundlagens förbud mot att efterforska källor som skyddas av anonymitet. Utgången i målet är inte förvånande. Däremot är det överraskande att ingripanden mot rent kommersiella framställningar, som sker i grundlagsskyddad form, i princip är skyddade från efterforskningsåtgärder. En fråga som väcks är om samma skydd tillkommer personer som står bakom framställningar som innefattar brottsliga vilseledanden, såsom bedrägerier. SvJT 2023 s. 776 Av: MIKAEL RUOTSI Ladda ner PDF
Nödvärn mot flera (angripare) Hur ska nödvärnssituationer där flera personer deltar i det brottsliga angreppet bedömas i svensk straffrätt? Frågan har inte getts någon utförlig behandling i förarbeten, rättspraxis eller doktrin. I denna artikel identifieras och diskuteras några av de problem som aktualiseras när någon angrips av flera. Två separata rättsfrågor behöver utredas: huruvida rätt till nödvärn föreligger och huruvida nödvärnsgärningen är icke uppenbart oförsvarlig. I texten undersöks om svaret på dessa frågor står att finna genom analys av nödvärnsbestämmelsens formulering ”brottsligt angrepp mot person”. SvJT 2023 s. 788 Av: MARIE KAGRELL Ladda ner PDF
Kollapsar skillnaden mellan fullmakt grundat på en viljeförklaring och fullmakt grundat på tillit? Reglerna om fullmakt utgör en central del av den allmänna avtalsrätten. Tidigare i år publicerade professor Joel Samuelsson en lärobok i ämnet. Utmärkande för framställningen är att den lägger stor vikt vid den allmänna rättshandlingsläran och visar hur reglerna om fullmakt kan anknytas till denna lära. I artikeln nedan ges utöver en övergripande beskrivning och kommentar till boken en vidareutveckling av en central tanke i den, nämligen att det inte behövs en särskild tillitsfullmakt utöver avtalslagens viljeförklaringsfullmakter. Detta innebär inte att institutet tillitsfullmakt ska tas bort eller liknande utan att den tillitsfullmakt som introducerats under senare år kan ses som en konkludent viljeförklaring och därmed, som Samuelsson hävdar, anknytas till den allmänna rättshandlingsläran i svensk rätt. SvJT 2023 s. 812 Av: OLA SVENSSON Ladda ner PDF
Replik angående koranbränningar Det kan inte råda något tvivel om att det är brottsligt att bränna en koran i fall då handlingen faktiskt är ett uttryck för missaktning för muslimer. Och det är lätt att ge exempel där handlingen är just ett sådant uttryck. Att lagstiftaren tillåtit religionskritik vars uttrycksmedel är stötande för religiösa grupper hjälper inte, om handlingen dessutom uttrycker missaktning för gruppen muslimer. Det är bara att läsa i lagen, skriver författaren i en replik till Johannes Norrman (SvJT 2023 s. 693). SvJT 2023 s. 844 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Förargelseväckande avsaknad av rättsligt resonemang Om offentlig koranbränning kan utgöra förargelseväckande beteende är en fråga som kommit i skymundan i den rättsliga debatten och möjligen även i polis och åklagares medvetande. Med tanke på hur betydelsefullt det är att avgöra om och när koranbränning är olagligt, och därför ska stoppas, behöver denna fråga tas på större allvar. SvJT 2023 s. 687 Av: REIDAR EDVINSSON Ladda ner PDF
Att bränna en koran är inte hets mot folkgrupp I en artikel i SvJT driver f.d. justitierådet Göran Lambertz tesen att det normalt sett utgör hets mot folkgrupp att bränna en koran offentligt. Lambertz slutsats bygger emellertid på en konstlad tolkning av bränningar som uttrycksmedel, och dessutom har Lambertz bortsett från viktiga systematiska hänsyn vid sin tolkning av rekvisitet ”missaktning”. Förarbetena till avkriminaliseringen av Sveriges hädelselagstiftning talar i själva verket starkt för att rättstillämpningen även framdeles ska upprätthålla en skarp gräns mellan hädelse och hets mot folkgrupp. SvJT 2023 s. 693 Av: JOHANNES NORRMAN Ladda ner PDF
Ställföreträdares behörighet i frågor av (utpräglat) personlig karaktär* I tre rättsfall år 2021 prövade HD om gode män och förvaltare kan vara behöriga att ansöka om äktenskapsskillnad för personer som själva saknar förmåga att ta ställning i frågan. Prejudikaten är betydelsefulla mot bakgrund av att en ny behörighetsbegränsning infördes år 2017 i ett tredje stycke i FB 12:2. Där framgår att dessa ställföreträdare inte är behöriga att företräda enskilda i frågor om att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär. Att anta att även frågor om upplösning av äktenskap faller i samma kategori ligger nära till hands. HD fann dock att det finns situationer då gode män eller förvaltare måste vara behöriga att ansöka om äktenskapsskillnad. I denna artikel analyseras den diskrepans som därigenom uppstått mellan ställföreträdares behörighet gällande ingående respektive upplösning av äktenskap, jämte två relaterade och övergripande frågor: vad som avses med ”liknande frågor av utpräglat personlig karaktär” och därmed faller utanför ställföreträdares behörighet, samt vad behörigheten omfattar i andra frågor av personlig karaktär. SvJT 2023 s. 700 Av: THERÉSE FRIDSTRÖM MONTOYA Ladda ner PDF
Preskription vid fördröjda skador Enligt 2 § preskriptionslagen preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. För skadeståndsfordringar löper preskriptionsfristen från tidpunkten för den skadegörande handlingen. Vid fördröjda skador finns därmed en risk för att den skadelidandes anspråk preskriberas innan någon skada har uppkommit. I en komparativ kontext sticker den svenska ordningen ut, eftersom preskriptionsfristen i övriga Norden och Europa i regel löper från den skadelidandes kännedom om skadan. I artikeln behandlas dels hållbarheten hos den vedertagna tolkningen av 2 § preskriptionslagen vid fördröjda skador, dels 2 § preskriptionslagens förenlighet med artikel 6.1 EKMR och internationella privat- och processrättsliga regler. SvJT 2023 s. 725 Av: VERA BOLMGREN Ladda ner PDF
Om medlemskap i sameby Begreppet sameby benämner dels en associationsrättslig sammanslutning av medlemmar, dels ett geografiskt område för att bedriva renskötsel. I detta sammanhang behandlas de rättsliga reglerna som gäller för att ansöka om medlemskap i sameby. Bakgrunden är ett nyligen avgjort rättsfall som ger intryck av att det föreligger tvivel om hur rättsreglerna ska tillämpas i sådana ärenden. SvJT 2023 s. 743 Av: Eivind Torp Ladda ner PDF
Bunden och fri utfyllning eller bara avtalstolkning? Tolkning och utfyllning är alltjämt ett kontroversiellt avtalsrättsligt tema.2 Att blunda för de svårigheter som finns är dock ingen lösning. I denna artikel ger författaren sin syn på hur problemen kan hanteras, mot bakgrund av kritik som nyligen riktats mot möjligheten att skilja mellan tolkning och utfyllning. SvJT 2023 s. 615 Av: NIKLAS ARVIDSSON Ladda ner PDF
”Husqvarnas skiljeavtal” och tolkningsprinciper för skiljeavtal — har pendeln svängt igen? Högsta domstolen (HD) har i det nyligen meddelade beslutet ”Husqvarnas skiljeavtal”2 tagit ställning till frågan om en skiljeklausul i ett ramavtal ingånget år 2007 kunde tillämpas på framtida tvister avseende beställningar som skett 13 år senare, genom avropsavtal ingångna år 2020. Frågan besvarades jakande och eftersom tvisten skulle prövas av skiljedomare avvisades kärandens talan. Avvisningsbeslutet ligger rent utgångsmässigt i linje med det omskrivna avgörandet i klanderdomen ”Belgor”3 som också behandlar frågan om ett skiljeavtals objektiva omfattning. Både ”Belgor” och ”Husqvarnas skiljeavtal” innefattar ställningstaganden av HD bl.a. i den centrala frågan om ett skiljeavtal kan omfatta rättsförhållanden som ännu inte har uppkommit när skiljeavtalet ingås.4HD:s beslutsskäl i ”Husqvarnas skiljeavtal” går dock att ifrågasätta bl.a. mot bakgrund av den formulering och avfattning som HD:s domskäl fick i ”Belgor”. ”Belgor” har i sin tur kritiserats för att vara oförenligt med den praxis som fanns före ”Belgor”. I artikeln behandlas frågan hur ”Husqvarnas skiljeavtal” förhåller sig till såväl ”Belgor” som tidigare praxis. SvJT 2023 s. 623 Av: JACOB FRANK Ladda ner PDF
Prisjustering i entreprenadavtal vid kostnadsändring Under det senaste året har inflationstakten såväl nationellt som internationellt ökat flagrant. Inflationen har inte minst påverkat kostnaden för byggmaterial vilket plötsligt aktualiserat tillämpningen av AB 04/ABT 06 kap. 6 § 3. Bestämmelsen behandlar frågan om justering av avtalat pris till följd av kostnadsändring. I ljuset av nyssnämnda händelseutveckling avser denna artikel att analysera hur risken för under avtalstiden förändrade omständigheter fördelas i långvariga avtalsrelationer, särskilt beträffande avtal som införlivar AB 04 och ABT 06. SvJT 2023 s. 633 Av: JULIA GUSTAVSSON Ladda ner PDF