Ren förmögenhetsskada eller allmän förmögenhetsskada? Den svenska skadeståndslagen ger en definition av ren förmögenhetsskada som utesluter allmän förmögenhetsskada, dvs. sådan förmögenhetsskada som tillfogats som följd av någon annans person- eller sakskada (tredjemansskada). Av den finska skadeståndslagen följer att ren förmögenhetsskada är en ”ekonomisk skada som inte står i samband med en person- eller sakskada”. Denna skrivning är tolkningsbar. I doktrinen har å ena sidan ansetts — ofta med hänvisning till svensk rätt — att allmän förmögenhetsskada utesluts. Ingen ska ha lidit person- eller sakskada. Å andra sidan har ansetts att också allmän förmögenhetsskada omfattas. Här hävdas för finsk del att en tolkning av begreppet ren förmögenhetsskada som utesluter allmän förmögenhetsskada är svagt grundad. De närmare konsekvenserna av tolkningsalternativen lyfts fram genom konkreta exempel och jämförelser med även svensk rätt. Därigenom erbjuds samtidigt ett tilläggsperspektiv för förståelsen av lösningen också i Sverige. SvJT 2015 s. 625 Av: Björn Sandvik Ladda ner PDF
Bryssel och skiljeförfarande — ett relationsdrama i fyra akter med Sverige i publiken Allt sedan den år 2009 meddelade s.k. West Tankers-domen har förhållandet mellan Brysselförordningen och skiljeförfaranden varit i gungning. En aktiv insats från skiljeförfarandevänliga medlemsstater har inneburit att den nya förordning som kom år 2012 försöker komma till rätta med de problem som följt i kölvattnet av West Tankers. EU-domstolen har genom sin nyligen meddelade dom i målet Gazprom av allt att döma gett en tyst accept till den nya ordningen. Som skiljeförfarandevänligt land borde Sverige kanske sökt en mera aktiv roll i den utvecklingen. SvJT 2015 s. 642 Av: Fredrik Sjövall Ladda ner PDF
Recognition of the Armenian Holocaust and Its Legal Implications — 100 years later This paper deals with the issue of genocidal intent to the massacres in Anatolia during World War I. The available evidence indicates that the Ottoman Government was guilty of orchestrating a crime of genocide, as later defined by the United Nations Convention on the subject. On the other hand, due to legal norms of prescription, it is not possible anymore to apply principles of state responsibility to the Republic of Turkey. Thus, there is no legal duty to pay compensation today. However, it would be possible to require restitution of illegally seized property. The post-1915 possession of such property could be seen as a continuous violation of law that would make the norm of prescription irrelevant. As to ex gratia compensation and reconciliation, a way forward in future negotiations could be to replace the sensitive label of genocide (“the G-word”) with the concept of crimes against humanity. SvJT 2015 s. 658 Av: Ove Bring Ladda ner PDF
Att känna rätt Bevisvärdering är en typ av juridiskt beslutsfattande som förekommer i större eller mindre utsträckning i varje rättegångsförfarande. Denna verksamhet är ofta avgörande för utgången av straffprocessen och ska genomföras på ett objektivt och rättssäkert sätt. Rättens ledamöter ställs emellertid ofta inför känslomässigt svåra situationer, såsom att ta del av bevisning innehållande obehagliga detaljer eller bevittna emotionella brottsoffer. Detta kan förväntas ge de juridiska bedömarna åtskilliga anledningar och tillfällen att bli känslomässigt påverkade, något som uppenbarligen skulle kunna riskera bedömarnas objektivitet. En tvärvetenskaplig studie företagen av denna artikels författare har visat att det föreligger en stor skillnad i juridiska bedömares bevisvärdering beroende på om bedömarna exponerats för bevisning som kan uppfattas som obehaglig eller inte. Slutsatserna som har dragits är entydiga. Juridiska bedömares känslor påverkar deras bevisvärdering, trots att de själva tror sig vara objektiva i sin bedömning. Detta är något som riskerar att äventyra rättssäkerheten i straffprocessen. SvJT 2015 s. 666 Av: Mikael Schantli och Emilia Strömberg Ladda ner PDF
Obergefell v. Hodges ”They ask for equal dignity in the eyes of the law. The Constitution grants them that right.” Så avslutade den amerikanska högsta domstolen sin dom som slog fast att den grundläggande rätten att ingå äktenskap även omfattar samkönade par. Detta skedde dock under kraftig dissens, och fyra av de nio domarna, bland andra dess ordförande, ansåg inte att konstitutionen skyddar någon rätt för samkönade par att ingå äktenskap. I den här artikeln redogörs för den amerikanska högsta domstolens historiska avgörande i rättsfallet Obergefell v. Hodges från juni 2015 och för den rättsutveckling som banade väg för detta. Artikeln ger en aktuell inblick i amerikansk konstitutionell rätt och de ideologiska konflikter som präglar denna samt belyser det nära sambandet mellan juridik och politik. Artikeln illustrerar även det konstitutionella rättighetsskyddets relativt begränsade förmåga att identifiera och skydda minoritetsintressen som framstår som främmande för rådande majoritetsnormer i samhället. SvJT 2015 s. 685 Av: Fredrik Bergman Ladda ner PDF
Litteratur Gerhard Ring & Line Olsen-Ring, Einführung in das skandinavische Recht, 2 uppl., Verlag C.H.Beck, 2014. 282 s. Det rubricerade verkets första upplaga kom ut 1998 och den senare rättsutvecklingen i Norden har gjort det i högsta grad motiverat att publicera en aktualiserad version därav. Författarparet, bestående av den tyske professorn Gerhard Ring (Freiberg) och den danskutbildade SvJT 2015 s. 706 Ladda ner PDF
Notiser Hovrätterna Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Johanna van Rooij till hovrättsassessor (2015-08-13). Kammarrätterna Kammarrätten i Jönköping har förordnat kammarrättsfiskalen Anna Atanasova Andersson till kammarrättsassessor (2015-09-01). SvJT 2015 s. 708 Ladda ner PDF