Materiell processledning i tvistemål*

Denna artikel är en komparativ analys av hur den materiella processledningen hanteras i Finland, Sverige, Danmark och Norge.2 Domstolarna ska fungera effektivt och utfärda materiellt riktiga domar. Det viktigaste instrumentet för att uppnå dessa mål är troligen den materiella processledningen. Domarens rätt och skyldighet att bedriva processledning behöver därför regleras på ett ändamålsenligt sätt. Förverkligandet varierar dock mellan länderna, där de norska och svenska rättssystemen utgör ytterligheter: i Norge förlitar sig lagstiftaren mycket på en detaljerad reglering, medan utvecklingen i Sverige medvetet utgår från rättspraxis. Trots detta uppvisar processledningen innehållsmässigt inga stora skillnader mellan de jämförda rättssystemen. Artikelns syfte är att främja nordisk processrättslig forskning och vara till nytta för rättskipningen.

Renskötselrätten — ett fastighetsrättsligt bekymmer

I artikeln behandlas vissa oklara och delvis omdiskuterade frågor om renskötselrättens fastighetsrättsliga ställning, något som bland annat kan få betydelse vid en eventuell översyn av reglerna i rennäringslagen (1971:437).

Risken för skada på entreprenader (Del I av II)

Under vilka förhållanden står entreprenören respektive beställaren risken för skada på entreprenaden? När kan en skada anses ”bero på” beställaren? Under vilka förutsättningar kan en förtida riskövergång bli aktuell? Dessa principfrågor om ansvarsfördelningen avseende farefrågor i en entreprenad ska behandlas inom ramen för två artiklar. Den här artikeln utgör del I, där fokus ligger på bestämmelsen AB 04/ABT 06 kap. 5 § 1. I del II behandlas bestämmelserna om förtida riskövergång.

Rättsgeografi som rättsvetenskap

De senaste decennierna har rättsgeografi utvecklats till ett viktigt forskningsfält inom rättsvetenskapen. Fördjupad kunskap om hur juridiken påverkar och påverkas av olika landskapsbilder såväl som analyser om hur rätten påverkar olika utrymmen i städer är exempelvis användbara för rättsvetare och jurister som arbetar med olika former av planering och miljörätt. Likaså är den geografiska kontexten ofta en viktig aspekt inom såväl migrationsrätt som folkrätt. Än så länge tycks det dock saknas en allmän introduktion till rättsgeografi på svenska. I artikeln ges därför en övergripande presentation av kunskapsfältet och av några centrala rättsgeografiska begrepp.

Rättsföljden vid återvinning i konkurs av inkongruent skuldinfriande

”Frölunda Café” NJA 2024 s.150 handlar om återvinning av infriande av en penningskuld med osedvanliga betalningsmedel (datio in solutum) enligt KL 4:10 1 st. Utgångspunkten för HD var att infriandeegendomen skulle återbäras, men eftersom den inte fanns i behåll skulle ersättning utgå för dess värde. Prejudikatfrågan rörde värdetidpunkten. Men vad är det som skall återbäras vid återvinning enligt KL 4:10 1 st. av ett datio in solutum? I artikeln görs det gällande att den relevanta nackdelen då är skuldinfriandet och inte egendomsöverföringen. Vad som kan återställas enligt bestämmelsen är därför skuldinfriandet. Det får vissa följder.

Personalnotiser

De inlösta preferensaktierna — en replik till en kommentar

Alexander Unnersjö har i sin artikel ”Ett snävt aktiebolagsrättsligt perspektiv eller en bred utgångspunkt om likabehandling av lika fall”2 kommenterat en artikel om De inlösta preferensaktierna (NJA 2024 s. 689) författad av mig och Jakob Heidbrink.3 Unnersjömisstar sig om två för hans argumentation grundläggande omständigheter. Därför håller den inte för en granskning.

Litteratur