Vilka preventiva vinster kan   förändringar av straffrätten och   påföljdssystemet ge? (s. 463)

Erik Grevholm och Jan Andersson

I direktiven till den pågående översynen av påföljdssystemet anges att straff-systemet har en central roll i den kriminalpolitik som syftar till att förebygga att brott begås — och att straff och påföljder syftar till att på olika sätt mot-verka brott i samhället. Några av alla frågor som infinner sig under ett så-dant utredningsarbete blir därför: Vad finns det egentligen för belägg från den empiriska forskningen om de brottsförebyggande effekterna av förändringar av utformningen och tillämpningen av straffrätten och påföljdssystemet? Vad fungerar och vad fungerar inte, rent preventivt? I den här artikeln går vi igenom ett antal funktioner som på teoretiska grunder skulle kunna ge positiva preventiva effekter och vänder oss sedan till den empiriska forskning-en för att få besked om det är belagt eller inte att funktionerna har effekter — och i så fall hur stora de potentiella effekterna förefaller vara under realistiska förhållanden. Med genomgången som grund diskuterar vi sedan vilka konsekvenserna skulle kunna bli i ett arbete med att se över och föreslå förändringar av påföljdssystemet.