Avtalsrättsligt medhjälparansvar
Av jur.dr JOHAN ADESTAM och professor NIKLAS ARVIDSSON1
Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H. De centrala frågorna blir då om H strider mot någon avtalsförpliktelse som B har mot A och om C har företagit H på ett sådant sätt att den i relationen mellan A och B tillämpliga ansvarsgrunden (t.ex. oaktsamhet) är uppfylld. Den traditionella bilden har emellertid utmanats i litteraturen och även i prejudikatet NJA 2018 s. 301. Artikeln argumenterar för att de konkurrerande beskrivningarna är omotiverade och att gällande rätt alltjämt svarar mot den traditionella bilden.
1 Inledning
Det är vanligt att en fysisk eller juridisk person (B) anlitar någon annan (C) för att denne helt eller delvis ska hjälpa B att fullgöra en avtalsförpliktelse (förpliktelsen F1) som B har mot en tredje person (A). Då föreligger två olika avtal: ett mellan A och B och ett mellan B och C. Utifrån B:s perspektiv går avtalet med C ut på att denne ska hjälpa B att fullgöra en avtalsförpliktelse mot A. Avtalet mellan B och C är därför utformat på ett sådant sätt att det innehåller en förpliktelse för C (förpliktelsen F2) att göra eller underlåta något som helt eller delvis uppfyller B:s förpliktelse mot A. När C fullgör sin egen förpliktelse F2 mot B kan C sägas agera som B:s ”medhjälpare” vid dennes fullgörande av förpliktelsen F1 mot A. Avtal föreligger i dessa situationer mellan A och B och mellan B och C. Något avtalsförhållande finns däremot inte mellan A och C. Ofta är båda avtalen uppdragsavtal. Både B och C är i så fall uppdragstagare, men i förhållande till olika uppdragsgivare. ”Avtalskedjor” av detta slag kan ge upphov till många olika frågor. I det följande uppmärksammas frågan om under vilka förutsättningar A har rätt till skadestånd från B, för skador som medhjälparen C orsakat A vid utförandet av sitt uppdrag från B. Denna fråga handlar om B:s ansvar mot sin avtalspart A för handlingar som företas av B:s avtalspart C vid dennes fullgörande av sin förpliktelse mot B.2 För att B på inomobligatorisk grund ska svara mot A för en skada som C orsakat denne krävs enligt ett synsätt att skadan uppkommit som
1 Vi vill rikta ett varmt tack till Svante O. Johansson, Kristin Normann och Erik Sjöman för värdefulla kommentarer. 2 Med ”handlingar” åsyftar vi här och i det följande även underlåtelser.