Departementen och Lagrådet
Av f.d. justitierådet, professor BERTIL BENGTSSON
Uppsatsen behandlar departementens sätt att hantera Lagrådets yttranden vid propositionsarbetet, med en rad exempel från de senaste 40 åren. 1
1 Inledning
En problematik som i ringa grad behandlats i den juridiska litteraturen är förhållandet mellan Lagrådet och Regeringskansliet. På senare tid har visserligen Lagrådets verksamhet uppmärksammats — delvis i statsvetenskaplig forskning2 — men vad händer sedan Lagrådet avgett sitt yttrande? Hur hanterar man i propositionerna dess invändningar och kommentarer, och hur bär sig departementen åt för att trots Lagrådets betänkligheter få igenom en kontroversiell lagstiftning? Dessa praktiska frågor har inte behandlats närmare ens i den utförliga vägledning för propositionsarbete som använts på senare år i departementet; där omtalas detta moment i lagstiftningsarbetet bara på några rader.3 Det är också klart att departementen i de flesta fall godtar Lagrådets synpunkter utan särskilda bekymmer. Men emellanåt kan de medföra problem, och det är dessa lagstiftningsärenden som här skall behandlas. Några övergripande synpunkter på lagstiftningsproblemen kommer inte att framföras;4 jag håller mig till enklare och mera konkreta frågor.
I allmänhet behandlas lagrådsyttrandet i departementet av samma tjänstemän som författat lagrådsremissen. Situationen vid författandet har emellertid i viss mån ändrats. Det är klart att allmänmotiveringen och författningskommentaren i remissen i viss utsträckning präglas av ändamålet att genomföra lagstiftningen med så litet svårigheter som möjligt, men ändå behöver analys och argumentation inte skilja sig mycket från vad som förekommer i andra kvalificerade juridiska framställningar; de grundsatser som anses gälla för god argumentationsteknik på området brukar i allmänhet iakttas. När förslaget framstår som mera kontroversiellt från juridisk synpunkt, gäller det i första hand att övertyga Lagrådet att det är godtagbart, och det kommer naturligtvis att prägla resonemangen. — Om sedan Lagrådet kommer
1 Mitt bidrag till diskussionen på Häringesymposiet var en förkortad version av denna uppsats, som väsentligen skrevs innan symposiet var aktuellt. 2 Se Algotsson, Lagrådet, rättsstaten och demokratin under 1900-talet (1993), som bl.a. behandlar vissa ärenden som tas upp i det följande, dock med sikte främst på Lagrådets verksamhet. Se vidare Lavin, Lagrådet och den offentliga rätten 1999– 2001 (2001), Bengtsson i Förvaltningsrättslig tidskrift 1984 s. 188 ff., Vängby i Festskrift till Ulf Nordenson (1999) s. 449 ff., Danelius i SvJT 2004 s. 25 ff., Wahlgren, Lagstiftning (2008) s. 145 ff. samt inlägg vid symposierna Om lagrådsgranskning (1987) och Politik och juridik (1999). 3 Se Propositionshandbok (1997) s. 98. 4 Se härom senast Wahlgren, Lagstiftning (2008).