tare.3 I artiklar av Göran Regner,4 Rune Lavin,5 Joakim Nergelius6 och Thomas Bull7 finns ytterligare nya bidrag till frågans belysning. Med denna rikedom på litteratur borde allt som går att säga i ämnet vara sagt. Ändå finns det några viktiga perspektiv som har förbisetts och som bör lyftas fram. I denna artikel analyserar jag två prejudikat, båda från Högsta domstolen, båda från år 2005, och båda det första i var sin prejudikatserie.8 Jag kommer inte att analysera de materiella rättsliga bedömningarna i fallen9 utan hur Högsta domstolen har resonerat och förhållit sig till rättskällorna. Det är inte min avsikt att försöka uttolka hur Högsta domstolens ledamöter faktiskt tänkte utan att analysera hur det som framgår av domskälen bäst bör uppfattas. Genom artikeln vill jag framhäva att rättsordningen under de senaste decennierna har förändrats i grunden men att vårt sätt att uppfatta och förhålla oss till rättsordningen inte alltid har följt med.10 Ar-
3 Anders Eka och Daniel Gustavsson, ”Lagprövning och andra frågor om normkontroll — rapport från en expertgrupp”, s. 769–778, Olle Abrahamsson, ”Handlar normprövningsdebatten om rätt saker?”, s. 779–793, Sten Heckscher, ”Normprövning — behov och metod”, s. 794–808, Göran Lambertz, ”Normprövning och demokrati”, s. 809–826, Lotta Lerwall, ”En utökad lagprövningsrätt — en kostym eller tumme?”, s. 827–843, Karin Åhman, ”Varför utvidgad normkontroll? Några reflektioner med anledning av expertgruppens rapport”, s. 844–850, Iain Cameron, ”Normkonflikter och EKMR”, s. 851–861, Clarence Crafoord, ”Normprövning och Europakonventionen”, s. 862–881, Inger Österdahl, ”Normprövning ur ett EKMR-perspektiv”, s. 882–896, Mats Melin, ”Normprövning i ett unionsrättsligt perspektiv”, s. 897–909, Ola Wiklund, ”Juridisk nationalism och lagprövning — hinder för gemenskapsrättens genomslag i svensk rätt”, s. 910–926, allt i SvJT
2007. 4 ”Lagprövning och blankettstraffstadganden. Några HD-fall” i Festskrift till Rune
Lavin, Lund 2006, s. 235–246, ”Lagprövning på 2000-talet” i Festskrift till Hans
Heinrich Vogel, Lund 2008, s. 395–407. 5 ”Regeringsrätten och normkontrollen” i Festskrift till Hans-Heinrich Vogel, Lund 2008, s. 201–215. 6 ”Till frågan om lagprövning och grundlagsvänlig lagtolkning — än en gång” i Festskrift till Hans-Heinrich Vogel, Lund 2008, s. 337–344. 7 ”Lagprövningens många ansikten” i Festskrift till Johan Hirschfeldt, Uppsala 2008, s. 75–93. 8 NJA 2005 s. 33 följt av NJA 2006 s. 293 I–II, 2007 s. 918 och Högsta domstolens dom den 21 maj 2008 i mål B 3239-06; dessutom RH 2005:8 och 2007:38. — NJA 2005 s. 805 följt av NJA 2006 s. 467 och 2007 s. 805 I–II. 9 När det gäller NJA 2005 s. 33 hänvisar jag till Joakim Nergelius, ”HD gör både rätt och fel om lagprövning” i JT 2004/05, s. 857–861, Regner 2006, Bull 2008, SOU 2007:85 s. 36–39, se även s. 43–45. När det gäller NJA 2008 s. 805 hänvisar jag till Inger Österdahl, ”Åke Green och missaktande men inte hatiskt tal”, s. 213–226, Hans Ytterberg, ”Har HD gett grönt ljus för hets mot homosexuella som grupp”, s. 227–239, jämte Hans Danelius kommentar till dessa artiklar, s. 240–242, allt i SvJT 2006, Thomas Bull, ”På yttrandefrihetens yttersta gren”, s. 514–535, och Carl Lebeck, ”Konventionskonformitet som rättsligt giltighetskrav? Några konstitutionella aspekter på Pastor Green-domen”, s. 661–666, båda i JT
2005/06, samt SOU 2007:85 s. 42–43. 10 I min forskning arbetar jag med frågan om gränserna för nordiska domares oavhängighet och särskilt deras förhållande till lagen. Den del som jag arbetar med nu skall preliminärt heta Domaren i en hierarkisk rättsordning, tidsmässigt omfattande tiden från omkring 1800 fram till andra världskriget, och jag skall därefter fortsätta med ämnet Domaren i övergången till en polycentrisk rättsordning, omfattande tiden därefter. Frågorna om lagprövning och lagtolkning är centrala för mitt ämne. — I det följande talar jag om ’lagprövning’ och ’lagtolkning’ och uppfattar ’lag’ mera allmänt betydande ’rättsregler utfärdade av den lagstiftande mak-