Karl XII och folkrätten
Av professor OVE BRING
Ernst Brunners roman om Karl XII — Carolus Rex — har givit upphov till viss debatt. I romanen framträder kungen som en krigsivrare och krigsförbrytare och Brunner har i media låtit förstå att det moderna begreppet folkmord beskriver en del av vad som skedde under fälttågen i österled. Uppsatsen nedan är ett försök att, mot bakgrund av 1600-talets folkrättsliga doktrin, utröna om Karl XII bröt mot sin tids normsystem eller om han var en normal krigarfurste av sin tid. Kungens agerande kommer att testas gentemot ett folkrättsligt raster av begrepp som aggression, självförsvar, krigsförbrytelser och folkmord. Begreppen existerade i en eller annan form, med undantag av folkmord, i den politiska och rättsliga diskussionen vid 1700-talets ingång.1
Ernst Brunner har skrivit en bok om den av våra kungar som kallats “den unge hjälte” och han är ute efter att omvärdera denna traditionella hjältegloria inom ramen för en fängslande roman.2 Omvärderingen söker författaren etablera genom att kontrastera kungens personlighet och agerande mot den moderne läsarens känsla för fundamentala moraliska och rättsliga normer. Boken innehåller ett fåtal explicita referenser till folkrätten och då mest rörande ambassadörers okränkbarhet — en regel som dåtidens furstar inte alltid respekterade.3 De folkrättsnormer som romanbygget helt kretsar kring rör dock krigets lagar, såväl vad gäller krigs inledande och fortsättande som metoderna för krigföringen.
Vid det Stora nordiska krigets utbrott år 1700 befann sig folkrätten i ett politiskt bakvatten. Det westfaliska fredsverket, med dess principer om gemensam säkerhet, förbud mot anfallskrig och fredlig lösning av tvister, fungerade inte i praktiken.4 Staterna hade inte, genom sin praxis eller i traktater, befäst de normativa landvinningar som gjorts 1648. Den “folkens rätt” som då existerade (jus gentium) befann sig i ett tidigt utvecklingsstadium och diplomaterna fick förlita sig på uttolkningar i den naturrättsliga doktrinen. Distinktionen mellan jus ad bellum och jus in bello började dock ta form även i gällande
1 Delar av texten har tidigare publicerats i Svenska Dagbladet, Under strecket, den 23 oktober 2005, under rubriken “Karl XII ställd inför rätta”. 2 Ernst Brunner, Carolus Rex, Karl XII — hans liv i sanning återberättat, Bonniers, Stockholm 2005. Jfr Esaias Tegnérs dikt från 1818 med inledningsfrasen “Kung Carl, den unge hjälte”. 3 Ett exempel är fängslandet 1717 av Karl XII:s minister i London, Karl Gyllenborg, sedan denne fått instruktioner att förhandla med den jakobitiska oppositionen. Jfr Hilding Eek, Sverige och den internationella rätten, Minnesskrift utgiven av Juridiska fakulteten i Stockholm, Norstedts, Stockholm 1957, s. 94, not 9. 4 Jfr Ove Bring, Om Westfaliska fredens folkrättsliga betydelse: Några anteckningar vid ett 350-årsjubileum, SvJT 1998 s. 721 ff.