Notiser
Mogens Koktvedgaard in memoriam
Den 29 juni 2003 avled professor dr.jur. Mogens Koktvedgaard i Köpenhamn efter en tids sjukdom. Han var född den 18 november 1933 och var alltjämt i tjänst som professor vid Köpenhamns universitet, där han tillträtt professorsämbetet redan 1966. År 1971 blev han dekan för det samhällsvetenskapliga huvudområdet vid universitetet, och åren 1972–1981, som var svåra år vid universitetet med bland annat ett turbulent femhundraårsjubileum 1979, innehade han det på många grunder mycket krävande ämbetet som lärosätets prorektor. Han blev hedersdoktor vid Stockholms universitet 1994.
Med Mogens Koktvedgaard förlorar den nordiska rättsvetenskapen och även den praktiskt verksamma juristvärlden en märkesman och en forskare av ovanlig bredd och ovanligt djup. Han var ännu inte tjugusex år då han tilldelades Köpenhamnsuniversitetets högt ansedda guldmedalj för arbetet ”Kontraheringspligt”, som utkom i bokform 1960. Följande år publicerade han en uppmärksammad, kort men ovanligt skarpsinnig och självständig artikel i den då flitigt diskuterade och av nordiska utredningsmän dryftade frågan om exstinktiva godtrosförvärv (”Ekstinktion eller tabsfordeling” ,Juristen 1961, s. 299 ff.), och 1965 framlade han den stora och alltifrån publiceringen inflytelserika doktorsavhandlingen ”Konkurrencepraegede immaterialretspositioner — bidrag til laeren om de lovbestemte enerettigheder og deres forhold ti1 den almene konkurrenceret”. Stora kunskaper, konstruktiv fantasi och precision i tanke och framställningssätt präglade detta verk, som ledde till professur följande år. Immaterialrätten förblev Koktvedgaards centrala forskningsfält, men i enlighet med dansk akademisk tradition försåg han också
de rättsområden där han hade utbildningsuppgifter med tidsenliga läroböcker och de områden där han anlitats för lagstiftning och andra uppdrag med handböcker och kommentarer. Främst skall nämnas ”Laerebog i den danske strafretspleje” (1968 och senare uppl.), ”Patentloven med indledning og kommentarer” (1971 och senare uppl.), ”Laerebog i immaterialret — ophavsret, fotoret, patentret, mönsterret, varemaerkeret” (1988 och flera senare uppl. , svensk översättn. i samarbete med Marianne Levin 1992 och flera senare uppl.), ”Laerebog i konkurrenceret” (1991 och flera senare uppl.). Till denna stora produktion av vetenskapliga böcker kommer en rad omfattande och betydelsefulla betänkanden i samband med danska och nordiska lagstiftningsprojekt och ett mycket betydande antal artiklar, recensioner och debattinlägg i fackpressen. Mogens Koktvedgaard hörde till de jurister som satte det nordiska samarbetet högt; när dess värde i början av 1970-talet ifrågasattes från svenskt håll, argumenterade han klart och kraftfullt för dess fortsättning. Med sina språkkunskaper och sin europeiska orientering var han en utomordentligt värdefull tillgång när Danmarks anslutning till de europeiska gemenskaperna krävde såväl förhandlingar som ett stort anpassningsarbete inom lagstiftning och rättskipning. Det var inte helt lätt att komma Mogens Koktvedgaard nära; han kunde framstå som kylig och formell, bärare av en för studenter och yngre jurister främmande förnäm dansk ämbetsmannatradition i stil och uppträdande. Hans snabba intellekt och slagfärdighet kunde skrämma dem som var trögare. Med dessa yttre egenskaper förenade han en ovanlig plikttrohet och ett kvalitetsmedvetande som var strängast mot honom själv och hans