Immaterialrätten i omvandling — uppgift, anseende och investering som underlag för rättsskydd
Av professor JAN ROSÉN
I nära anslutning till Stig Strömholms 70-årsdag och för att celebrera hans mångåriga verksamhet i redaktionen för Svensk Juristtidning har bl.a. detta föredrag hållits vid ett symposium i Svea Hovrätt den 9 april 2002. Texten betonar den moderna immaterialrättens förmåga att lösgöra sig från traditionellt uppställda normer och att ständigt omfatta nya fenomen. Särskilt observeras varumärkesrättens alltmer klart uttalade skydd för goodwillvärden, patenträttens omfamning av software- och digitalteknik och upphovsrättens dynamiska inbegripande av informationssamhällets nya yttringar.
Några av de olika immaterialrättigheternas mest dominerande pjäser, patenträtten, varumärkesrätten och upphovsrätten, uppfattas nog alltjämt som ganska nya rättsliga fenomen. Den relativt stora uppmärksamhet som dessa rättighetstyper numera får, deras genomslag på marknaden och värdemässiga dynamiska accent speglar förstås industrisamhällets stegväxling till informationssamhälle och ett mer generellt och kraftfullt framhävande av nya tekniker och, framförallt, medieinnehåll — information med en slarvig term — som ett bärande kommersiellt koncept. Rättsfigurerna patent, varumärke och upphovsrätt kan dock inte alls kallas nya. Uppbyggnaden av kärnområdet för de rättsskyddade objekten återgår alltjämt på legala konstruktioner som strängt taget utmejslats för hundra år sedan eller ännu längre tillbaka. Patent har sålunda avseende på tekniska innovationer, en teknisk lösning på ett angivet tekniskt problem. Varumärken åtnjuter rättsskydd såvida de förmår särskilja varor efter deras kommersiella ursprung, inte deras faktiska, och detta för varor av samma eller liknande slag; således ett rättsskydd som vill eliminera förväxlingsrisk av visst slag. Upphovsrätten skyddar litterär eller konstnärlig form som uppvisar originalitet. Detta är alltjämt i huvudsak giltiga formler för vad lagstiftaren anser skyddsvärt inom ramen för laggivna ensamrättigheter.
Immaterialrättigheternas moderna expansion återgår dock inte bara på en allmän samhälls- eller marknadsförändring. De nyss antydda skyddsobjekten, om än valida som grundpelare, har vidgats, omtolkats och i vissa hänseenden fått syskon inom sin familj, såsom upphovsrättens många s.k. närstående rättigheter, eller i viss mening fått support av nya självständiga rättsfigurer, såsom mönsterrätten, eller genom utvecklingen inom marknadsrätten. Svårigheter att över-