52 Aktuella frågor SvJT 1998 Utomståendes ersättningsskyldighet jämte vindikation vid olovlig vinstutdelning — ett avgörande från Högsta domstolen
Inledning
En på senare år i rättspraxis och doktrinen mycket uppmärksammad fråga är under vilka förutsättningar utomstående, exempelvis en bank eller rådgivare, kan hållas ekonomiskt ansvarig när vederbörande medverkat till en otillåten utbetalning i strid mot aktiebolagsrättsliga regler avseende aktieägarskyddet eller borgenärsskyddet. Åsikterna i litteraturen har varit delade och tidigare rättspraxis har inte givit något entydigt besked. Med NJA 1997 s. 418 vet praktikern vad som gäller.
Närmare om frågeställningarna
I litteraturen har det sedan länge varit en tämligen etablerad uppfattning, att som en allmän aktiebolagsrättslig princip gäller att bl. a. 12:2 ABL är analogt tillämplig vid vederlagsfria utbetalningar till icke-aktieägare, dvs. utomstående.1 I linje härmed har det stora flertalet författare ansett att också sanktionsregeln i 12:5 ABL är analogt tillämplig på sådana utbetalningar till tredje man; vissa har dock gjort gällande att befogenhetsregeln i 8:14 2 st 1 meningen ABL skall användas. Den etablerade uppfattningen har emellertid inte stått oemotsagd. Några författare har gjort gällande att en mera begränsad analog tillämpning gäller, som innebär att vinstutdelningsreglerna blott skall användas då ett vederlagsfritt värdeavhändande
från ett aktiebolag företas i aktieägarnas direkta eller indirekta intresse (”i vid bemärkelse innefattar ett gynnande av aktieägaren”2).3
1 Se t. ex. Andersson J, Om vinstutdelning från aktiebolag, 1995, (härefter Andersson 1995), s. 220 ff., s. 483 ff. samt s. 636 ff. med vidare hänvisningar.
Det enda som före HD:s dom de lege lata med säkerhet kunde sägas gälla var att 12:2 (eventuellt men mindre troligt via 8:14) liksom 12:5 ABL analogt var tillämpliga om mottagarna åtminstone var aktieägarna närstående fysiska eller juridiska personer eller annat bolag ingående i samma koncern (Jfr bl. a. NJA 1995 s. 742 och RH 1992:80). Med HD:s avgörande är det numera fastslaget att 12:2 och 5 ABL inte gäller gentemot vem som helst. På vem reglerna kan tillämpas återkommer jag till i det följande. Enligt den s. k. bristtäckningsregeln i 12:5 2 st ABL gäller att för brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkställandet därav eller till upprättande eller fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning ansvariga enligt 15 kap. 1–4 §§. Bristtäckningsansvar förutsätter att den aktieägare som är återbäringsskyldig inte behöver eller kan återbära vad han har uppburit på grund av t. ex.
2 Kleineman J, JT 1994/95 s. 440. 3 Kleineman J, JT 1994/95 s. 430 ff. och instämmande Johansson S i JT 1995/96 s. 175. Jfr den förste kritikern Danielsson E, Aktiekapitalet 1952, s. 224 ff.