BRIAN COOTE. Exception clauses. Some aspects of the law relating to exception clauses in contracts for the carrige, bailment and sale of goods. Sweet & Maxwell. London 1964. 163 s. 1 £ 10 sh.
En modern engelsk undersökning av friskrivningsklausuler kan med skäl väntas väcka intresse hos jurister från många olika länder. Förf:s huvudtes är, att sådana klausuler icke — såsom engelska domare närmast tycks uppfatta saken — fungerar som blott spärrar mot krav, grundade på rättigheter enligt kontraktet, utan har materiellträttslig karaktär i den meningen, att de närmare utformar själva rättigheterna under kontraktet (se exempelvis sammanfattningen s. 17). Denna för en svensk jurist kanske förvånande begreppsexercis anser förf. leda till en rad olika konsekvenser, vilka han demonstrerar in concreto i sin bok.
Skalar man bort den teoretiska överbyggnaden, finner man att förf:s ärende är att varna för en extremt fientlig inställning till friskrivningsklausuler och en därav föranledd snäv tolkning. Han menar, att man i engelsk rätt visserligen erkänner en principiell möjlighet till friskrivningar inom avtalsfrihetens ram men samtidigt tolkar klausulerna så strängt, att en ansvarsfriskrivning sällan kan effektivt uppnås i praktiken (s. 138).
Här pekar förf. onekligen på något väsentligt i modern kontraktsrätt. Domstolarna ser med en ofta nog berättigad misstro på friskrivningsklausuler, inte minst därför att de är så invecklade och svårförståeliga, och försöker att hyfsa klausulfloran genom en snäv tolkning. Klausulernas upphovsmän känner sig just därför tvungna att täppa till kryphål genom att skriva ännu mera detaljerat och konkret med resultat, att en ond cirkel har tillskapats — ju hårdare domstolarna far fram, desto mera sväller klausulerna. Härtill kommer, att klausulskrivarna alltför ofta icke kan ge sina klienter några säkra förhandsbesked om huruvida en avtalsbestämmelse i den ena eller andra utformningen verkligen kan räkna med att bli respekterad av domstolarna, och detta osäkerhetsmoment kan kosta både pengar och irritation i affärslivet.
En avgjord brist i boken är emellertid, att förf. ser lösningen av problemet enbart ligga i att domstolarna i princip verkligen godtar friskrivningsklausulerna som en relevant del av avtalets ansvarsbestämning. De olyckliga konsekvenserna av en extremt fientlig inställning mot friskrivningar är nämligen blott en av de många rättspolitiska synpunkter, som kan läggas på problemet. Framställningen får därför ett starkt drag av ensidighet. Endast på en helhetsbedömning av samtliga relevanta synpunkter kan man