GERHARD LUTHER. Ehemündigkeit, Volljährigkeit, Strafmündigkeit. Rechtsvergleichende Studie zur Vereinheitlichung der Altersstufen im Zivil- und Strafrecht. Berlin-Spandau und Neuwied (Rhein) 1961. H. Luchterhand. 126 s. DM 9,80.

    I varje lands lagstiftning existerar en myckenhet av åldersgränser, åldersgrupper och åldersförutsättningar. Gäller dessa föreskrifter den ungdomlige medborgaren, så dominerar i alla stater lagstiftarens önskan att skydda den som är omogen. Den som med hänsyn till sin ålder inte än helt kan uppfylla lagens underförstådda krav på normal intelligens, erfarenhet, omdöme och övriga inom rättslivet avgörande egenskaper skall varken åtnjuta obegränsad rättslig handlingsförmåga eller drabbas av fullt juridiskt ansvar. Men vilka åldersskalor skall skapas, vilka ungdomar skall förenas till en kategori, vad tillgodoser samtidigt rättvisa och biologi, samhällets behov och den unga generationens växande roll? En fast måttstock saknas, åtskilliga traditionella åskådningar har inom tidernas skifte förändrat sig på förvånansvärt sätt, och utvecklingen torde i dag ingalunda vara avslutad. Vi ser på många åldersgränser med alldeles andra ögon än man gjorde i gångna tider. År 1833 dömdes en nioårig pojke i England till döden. Aristoteles (Om staten VII: 16) yrkade däremot att mannens äktenskapsålder skulle fastslås till 37 år.
    Utbreder den juridiske betraktaren ländernas otaliga åldersstadganden, så blir resultatet en mosaik eller en persisk matta eller kanske hellre en modern abstrakt tavla som förvirrar åskådaren. Tiden för en europeisk konvention på detta område torde emellertid inte ännu vara mogen.
    Förf., en Hamburg-domare och docent, tillkommer förtjänsten att ha kompilerat och kommenterat material på det nämnda svåröverskådliga området. Den lilla skriften kan inte endast tjäna till rättskomparativa studier utan även vara grundval för rimliga förbättringar. Skall t. ex. en svensk femtonåring alltid avlägga ed när han skall vittna? Går det ihop med de snäva begränsningar, som inom nästan alla rättsområden stadgats för honom, att lagstiftaren förväntar sig att han skall äga full insikt om edens innebörd och menedens olycksbringande betydelse?

G. S.

 

OMAR Z. GHOUASHY. The Caughnawaga Indians and the St. Lawrence Seaway. The Devin-Adair Co. New York 1961. 137 s.
    Det jättelika, nu i det väsentliga genomförda projektet att skapa en bekväm vattenväg längs Sankt Lawrence-floden till de stora nordamerikanska sjöarna har naturligtvis också bjudit på juridiska problem. En mängd mark har måst exproprieras för byggande av kanaler m. m. Den föreliggande boken handlar om de tvister som uppkom i samband med att man tog i anspråk mark tillhörande ett reservat bebott av Caughnawaga-indianerna¹ som tillhör mohawkstammen av den stora irokesgruppen. Denna har haft sina boplatser i gränstrakterna mellan USA och Canada och har spelat en mycket betydelsefull roll i Nordamerikas historia.
    Författaren, en egyptier, enligt uppgift M. A. från Columbia, M. A. och Ph. D. från N. Y. University och LL. B. från Brooklyn Law School, kan knappast sägas ha lyckats åstadkomma någon god bok av det högeligen intres

 

¹ Dessa indianer är måhända mest kända som skickliga, av yrsel ej besvärade stålkonstruktionsarbetare i New York och runtom i Nordamerika. 

santa stoffet. Dispositionen är rörig och han åberopar gamla rättsavgöranden väl oförfärat, utan att ta tillbörlig hänsyn till förändrade förhållanden. Till slut tycks emellertid tvistefrågan ha förskjutits från att gälla indianstammens folkrättsliga status till blott och bart expropriationsersättningens storlek. Men om avhandlingen alltså förefaller ha obetydligt värde som juridiskt dokument kan den däremot måhända roa dem som är intresserade av ämnet Nordamerikas indianer, vilket uppges vara rätt många.

B. L.