412 NOTISER    Västerbottens juristförening har under 1960 haft fem sammanträden. D. 1 febr. höll överlantmätaren Torsten Sander föredrag om »Den nya jorddelningslagstiftningen» och d. 29 febr. talade arkitekten Åke Lundberg om »Umeortens regionplan». I). 28 mars gjordes ett besök på televerkets automatstation i Umeå, därvid förste sektionsingenjören Ture Ferry demonstrerade denna och talade om den utförda och planerade fortsatta teleautomatiseringen. Vid höstens sammanträden hölls föredrag, d. 31 okt. av hovrättsrådet Sven Bramsjö över ämnet »Ränta vare lika gill som huvudstol — något om räntefordrans accessoriska natur» och d. 22 nov. av häradshövdingen Olof Östberg om »Fiskevärdering». — Föreningens styrelse utgöres av häradshövdingen Göran Hammarström, ordf., adv. Sigurd Nilsson, v. ordf., länsassessorn Bengt Svanström, sekr., adv. Sven Övergaard, kassör, hovrättsassessorn Anders Berg och tingsnotarien Rolf Stenberg, klubbm. — Föreningen har 40 medlemmar.


 

    Folke Wetter avliden. Prof. emeritus Folke Wetter avled d. 28 april 1961 efter några månaders sjukdom. Han var född i Jönköping d. 30 okt. 1883. Hans fader var Albert Petersson, justitieråd, justitieminister och slutligen president i kammarrätten. Namnet Wetter bar han efter sin moder.
    När straffrättsprofessorn Hagströmer i Uppsala nalkades pensionsåldern och såg sig om bland sina elever för att finna en värdig efterträdare, föll hans val på den då helt unge Wetter, och han uppmanade honom att meritera sig för professuren. Wetter följde uppmaningen, och redan år 1907 vid 23 års ålder disputerade han för juris doktorsgraden på en avhandling om trolöshet mot huvudman. Han fick genast förordnande att upprätthålla professuren i straffrätt i Uppsala, och sedan han år 1912 utgivit ett arbete om villkorlig dom, blev han ord. professor där i straffrätt och juridisk encyklopedi år 1913 vid icke fyllda 30 år. Sin professur innehade han sedan i inemot 36 år.
    Redan år 1915 anlitades han såsom sakkunnig inom justitiedepartementet för lagstiftningsarbete. På 1930- och 1940-talen medverkade han i en mycket stor del av det straffrättsliga reformarbetet såsom ordförande eller ledamot i kommittéer. Han var ledamot av straffrättskommittén under hela dess verksamhetstid, 1937—1953.
    Wetter ägnade mycket av sina krafter åt det kommunala livet i Uppsala, bl. a. såsom vice ordförande i stadsfullmäktige, och åt universitetets administration, kort före emeritusåldern såsom prorektor. Han anlitades för ett flertal andra förtroendeuppdrag. Under många år var han krigsdomare.
    Wetters gedigna kunskaper och säkra omdöme uppskattades i hög grad på de olika fält där han verkade. Hans litterära produktion blev, efter ungdomsårens båda böcker, icke omfattande, men den präglades i sin helhet av skarpsinne och stor vederhäftighet. Obenägenheten att publicera något utan grundlig prövning uteslöt ingalunda självständiga och originella insatser. Som exempel kan nämnas, att han i boken om villkorlig dom framlade en uppfattning angående straffets moralbildande verkan, liknande den som sedermera på ett radikalare sätt och med bredare motivering utvecklades av Lundstedt.
    Till sin person var Wetter vänlig, saklig, blygsam. Han gjorde sig gällande icke genom att framställa anspråk utan genom att fylla de anspråk som ställdes på honom.
    Porträtt av Wetter finnas i SvJT 1949 s. 551 och 1953 s. 670.

Ivar Strahl