Utredning om begravningsplatser och gravar. Kyrkomötet har vid flera tillfällen — 1941, 1946, 1951 och 1957 — begärt utredning rörande lagstiftningen på gravrättens område. Sådan utredning har nu verkställts av justitierådet Hugo Digman, som avgivit ett betänkande i ämnet, SOU 1961:5. 
    Lagstiftningen om begravningsplatser och gravar har i förslaget sammanförts med lagstiftningen om jordfästning, gravsättning, eldbegängelse och krematorium till en lag och en kungörelse, benämnda begravningslagen och begravningskungörelsen.
    Redan vid tillkomsten av 1916 års lag om nyttjanderätt till gravplats kritiserades lagens civilrättsliga gestaltning och dess anknytning till nyttjanderättslagen. I förslaget får bestämmelserna en mera offentligrättslig karaktär. Rätten till grav kallas inte nyttjanderätt utan gravrätt och samma regler skall i princip gälla för alla gravar, egna gravplatser och s. k. allmängravar. Gravrätt och rätt till gravvård får inte pantsättas eller utmätas för gäld. Frågor rörande gravrätten skall i regel behandlas i administrativ ordning (kyrkoråd, länsstyrelse). Biskop och domkapitel skall såsom hittills ha vissa uppgifter beträffande rådgivning och tillsyn.
    Frågorna om övergång av rätten till gravplats och om rätten att bli jordad inom viss gravplats har hittills varit oreglerade och lett till tvister vid domstol; jfr NJA 1958 s. 728. I förslaget upptages regler härom, som väl, i anslutning till vad hittills ansetts gälla, i viss mån bygger på arvsordningen men som även tar hänsyn till personlig anknytning till senast inom gravplatsen jordade och till orten. Allmänna arvsfonden blir ej gravrättsinnehavare och i regel är förhållandet detsamma med universella testamentstagare.
    Gravrätt medför rätt att uppsätta gravvård utom i fall då viss del av begravningsplats ordnats enligt den principen att inga gravvårdar skall förekomma där. Kyrkorådet äger föreskriva vad som skall iakttagas i fråga om gravvårds utseende och beskaffenhet, men dylika föreskrifter får inte på ett otillbörligt sätt inkräkta på den enskildes berättigade önskemål. Gravvård får ej borttagas utan kyrkorådets medgivande och sådant medgivande får inte lämnas utan att säkerhet vunnits för att gravvården ej pietetslöst kommer på avvägar.
    Gravkarta och gravbok skall upprättas rörande samtliga gravar.

H. D.

 

    Svenska föreningen för industriellt rättsskydd höll sitt årsmöte d. 6 maj 1960. Efter årsmötesärendena diskuterades frågan om uppfinningshöjd efter inledningsanföranden av byråchefen Gunnar Reiland, civilingenjören Harry Onn och direktören Stig Törnebohm. D. 8 dec. anordnade föreningen en informationsafton kring den nya varumärkeslagstiftningen, varvid byråchefen Claës Uggla i ett föredrag med titeln »Praktiska frågor i samband med övergången till den nya varumärkeslagen» gav en orientering om följdförfattningarna till lagen och om registreringsförfarandet.
    Föreningens styrelse har utgjorts av generaldirektören Åke von Zweigbergk, ordf., prof. Seve Ljungman, v. ordf., civilingenjören Harry Onn, skattm., överingenjören Gösta Dahl, direktören Gunnar Dahlén, prof. Gösta Eberstein, 

 

byråchefen Magne Falk, adv. Nils Köhler, direktören Gustaf Settergren och disponenten Chr. von Sydow. Sekr. är byråchefen Frithiof Berglund och bitr. sekr. direktören Sten Tengelin. Föreningen har omkring 300 medlemmar.
    Tidskriften NIR, Nordiskt immateriellt rättsskydd, som föreningen utger tillsammans med systerföreningarna i Danmark, Finland och Norge samt med stöd från Nordiska bokförläggarrådet och Nordisk union för komponisträttigheter, har 1960 utkommit med sin 29:e årgång. Årgångens sista häfte utkom som en hyllningsskrift till föreningens förutvarande ordförande prof. Gösta Eberstein på hans 80-årsdag.
    Genom Svenska gruppen av internationella föreningen för industriellt rättsskydd är föreningen ansluten till Internationella föreningen för industriellt rättsskydd (AIPPI). Gruppen höll årsmöte d. 6 maj 1960.
    Gruppen var med ett 50-tal medlemmar representerad vid AIPPI:s 24:e kongress, vilken avhölls i London d. 30 maj—4 juni (se SvJT 1960 s. 636). 
    Gruppens styrelse har utgjorts av prof. Ljungman, ordf., generaldirektören von Zweigbergk, v. ordf., civilingenjören Onn, skattm., civilingenjören Ivar Bergenstråhle, överingenjören Dahl och direktören Tengelin, vilken tillika tjänstgjort såsom sekr. Gruppen har cirka 125 medlemmar.