LITTERATURNOTISER. 53KARL OLIVECRONA. Straffprocessen. Kompendium. Andra, bearb. och utvidg.uppl. Lund 1951. Juridiska föreningen. 204 s. Kr. 17.00 (för studenter15.00).

 

PER OLOF EKELÖF. Kompendium över civilprocessen. Del I. Andra omarb. uppl. Uppsala 1951. Juridiska föreningen. 333 s. Kr. 27.00 (för studenter 20.00).

 

    SvJT vill fästa uppmärksamheten på de nya upplagor, vari professorerna OLIVECRONAS och EKELÖFS processrättskompendier (jfr SvJT 1948 s. 748)föreligga, Ekelöfs t. v. såvitt angår del I. Kompendierna äro visserligen sinsemellan ganska olika men var för sig utomordentliga. Med sådana hjälpmedel bör det för en juris studerande av i dag vara inte bara lätt utan dessutom ett odelat nöje att lära sig processrätten. Det är givetvis onödigt att framhålla att kompendierna ge också den praktiskt verksamme juristen åtskillig god hjälp både i form av sakupplysningar och tankeställare. Båda referera flitigt till praxis. Skall man särskilt framhålla något av innehållet må det hos Ekelöf vara hans inledning om processens funktion och struktur och hos Olivecrona hans föredömligt fullständiga och specificerade litteraturförteckning, upptagande också en stor mängd tidskriftsmaterial m. m. som ej utan hans hjälp skulle varit så lätt att återfinna.
    Kompendierna kunna rekvireras från de juridiska föreningarna i Lund och Uppsala.

B. L.

 

DIETRICH OEHLER. Wurzel, Wandel und Wert der strafrechtlichen Legalordnung. Berlin 1950. de Gruyter. XX + 217 s. DM 9.00.

 

    Med »straffrättslig legalordning» menar förf. den inbördes ordningen mellan de olika brottsbeskrivningarna i en kodifierad strafflag. Hans syfte är att visa hur denna legalordning avspeglar lagstiftarens kulturella, etiska och religiösa åskådningar, och han genomför sin undersökning genom att granska de mera kända av de kodifikationer med straffrättsligt innehåll, som sett dagen i Europa, alltifrån de tolv tavlornas lag till och med 1926 års ryska och 1937 års schweiziska strafflagar. Stort utrymme ägnas därvid naturligtvis åt den tyska strafflagen och dess förarbeten samt åt de olika tyska reformförslagen under 1900-talet, varvid förf. dock gör halt vid år 1933. Denna snabbmarsch genom seklerna ger onekligen vissa intressanta exempel på hur religiösa åskådningssätt samt olika avvägning av statens och den enskildes intressen under olika tider tagit sig uttryck i brottsbeskrivningar och strafflagssystematik.

H. T.

 

ERIK SJÖHOLM. Lagstiftningen om polisväsendet m. m. Andra utv. uppl. Sthm 1951. Norstedt. 864 s. Inb. Kr. 36.00.

 

    Tio år ha gått sedan kanslichefen Sjöholms stora polisförfattningshandbok utkom i sin första upplaga (jfr SvJT 1942 s. 413). Åtskilliga författningar och rättsfall ha under denna tid tillkommit på området och den nya upplagans sidantal är mer än 200 högre än den förstas. Bl. a. har en instruktiv redogörelse för polisväsendets allmänna organisation tillkommit.

B. L.