KNUT HÖGBERG. Kungl. Maj :t och kyrkomötet. Med särskild hänsyn till kyrkomötets medverkan i den kyrkligt-ekonomiska lagstiftningen. Sthm 1951. Diakonistyrelsen. 93 s. Kr. 4.50.

 

G. GREFBERG. Kyrkomötet och kyrkans ekonomiska lagstiftning. Sthm 1951. Diakonistyrelsen. 79 s.

 

    De senaste årens lagstiftning rörande lönereglering för präster (kyrkomötet 1948, riksdagen 1949), 1950 års ändringar i den ecklesiastika boställsordningen samt årets lagstiftning om utträde ur statskyrkan m. m. ha aktualiserat en kyrkorättslig debatt, i vilken här angivna två skrifter utgöra inlägg. Båda komma från den »kyrkliga» sidan, i det att justitierådet GREFBERGS skrift utgör ett utlåtande som han avgivit på anmodan av biskopsmötet och HÖGBERGS — författaren är komminister i Lane-Ryr — utgör prästmötesavhandling för Göteborgs stift 1951. Båda äro också till utgångspunkter och resultat — ehuru ej till sin uppställning — i det väsentliga lika och utmynna, under livlig polemik md kammarrådet WOHLIN, i en skarp kritik av den ändring som anses ha inträtt i praxis beträffande kyrkomötets medverkan vid ändringar i de prästerliga avlöningsbestämmelserna: i stället för att inhämta kyrkomötets samtycke, vilket varit det riktiga, eftersom ifrågavarande bestämmelser ha privilegiekaraktär eller åtminstone måste anses tillhöra området för kyrkolag, har K. M:t endast låtit kyrkomötet yttra sig. I bägge skrifterna beröres också frågan om kyrkolagsbegreppets bestämmande.
    Grefberg går inte närmare in på frågan om kyrkans rättsliga natur, enkannerligen dess rättssubjektivitet (s. 13, jfr s. 70 och 76). Däremot har Högberg en utläggning därom i sitt slutkapitel »Kyrkorättsliga konsekvenser», s. 79 ff, däri han efter en kortfattad historisk återblick starkt framhåller kyrkans karaktär av trossamfund, i stort sett sammanfallande med »svenska folksamhället» men ej identiskt med staten, med kyrkomötet som sitt organ, fristående i förhållande till riksdagen men samverkande med denna i kyrkliga frågor. I årets religionsfrihetsproposition berördes frågan om kyrkans rättsliga ställning helt flyktigt. Men fråga är om man länge kan undgå att ta upp det ämnet till verklig debatt. Ligger det inte en motsättning i att kyrkan skall vara både ett trossamfund och något annat, av administrativ, hel- eller halvstatlig karaktär? Samvetets bud gör ju några till krigstjänstvägrare. Den konflikten har varit jämförelsevis lätt att lösa. Men om samvetet förbjuder en präst att viga frånskilda vilket ju numera händer? Den svenska statskyrkan var ställd utom diskussion, när överhe-

 

LITTERATUR. 771ten ansåg sig vara av Gud ålagd att uppfostra svenska folket i den rätta läran, och den var rationell, när överheten ansåg sig behöva den som en propaganda- och disciplinorganisation. Men numera och sedan man åtminstone i princip beslutat införa en konfessionsfri religionsundervisning i skolorna ter den sig som en påtaglig inkonsekvens.

B. L.