FOLKE SCHMIDT. 615ERIK AF HÄLLSTRÖM. Verkan av ägareförbehåll på rättsförhållandet mellan säljaren och köparen. Åbo 1942. Förlaget Bro. 159 s. Fmk 92.00. ─ Juridiska föreningens i Finland publikationsserie N:o 10.
Avbetalningshandelns hastiga utbredning under mellankrigsperioden har riktat uppmärksamheten på de rättsliga problem, som sammanhänga med ägareförbehållet. Ämnet har under de sista åren lockat ett flertal nordiska forskare. Bland svenska arbeten märkas dels UNDÉNS framställning i Sakrätt I s. 152 ff och dels anmälarens egen avhandling: Om ägareförbehåll och avbetalningsköp. Av de danska bidragen må särskilt nämnas Ross: Ejendomsret og Ejendomsovergang s. 244 ff samt VINDING KRUSE: Ejendomsretten särsk. III s. 1329 ff, 1368 f och 1374 ff och av de norska ARNHOLM: Eiendomsforbehold i sikringsøie med, TfR 1933 samt Panteretten s. 438 ff.
ERIK AF HÄLLSTRÖMS arbete »Verkan av ägareförbehåll på rättsförhållandet mellan säljaren och köparen» är det viktigaste bidraget från Finland. Hällströms bok trycktes, dock utan att bli tillgänglig i bokhandeln, redan 1939, då Hällström sökte och erhöll den svenskspråkiga professuren i civilrätt vid Helsingfors universitet. Boken var avsedd som första avsnittet av en större framställning, som skulle avsebåde ägareförbehåll, avbetalningsköp och säkerhetsköp. Krig och militärtjänst ha hindrat Hällström att fullfölja sina planer, varför skriften nu utgivits i oförändrat skick.
De svenska, norska och danska författarna ha väsentligen lagt huvudvikten vid ägareförbehållets sakrättsliga sida. Särskilt har diskussionen rört borgenärsskyddet. Hällström uppehåller sig enbart vid förhållandet mellan säljaren och köparen. Han ventilerar först den allmänna grundsatsen om prestationernas avhängighet i ömsesidiga onerösa avtal. Därefter behandlas köparens rätt att nyttja godset, möjlighetenatt överlåta säljarens och köparens rätt till godset, faran av godsets undergång samt olika kontraktsbrott från köparens sida.
Särskild uppmärksamhet ägnas frågan om köparens rätt att före förfallodagen befria sig från förbehållet (s. 59 ff). Hällström framhåller, att köparen även mot säljarens vilja kan betala bort sin skuld, när köpeskillingen icke löper med ränta (s. 62). Är däremot ränta utfäst, har säljaren ett skyddvärt intresse av att köpeskillingen inflyter på avtalad tid varken förr eller senare. Köparen kan därför icke i detta fall bli fri från sin skuld före förfallodagen (s. 64 f). Trots att köparen icke har rätt att betala köpeskillingen i förväg, har köparen ändå möjlighet att befria sig från förbehållet. Förbehållet åsyftar endast att bereda säljaren säkerhet för köpeskillingen. Ställes priset jämte ränta till säljarens förfogande, bortfaller grunden för förbehållet. Förbehållet blir då utan verkan, och säljaren kan icke längre hindra köparen att fritt förfoga över godset. Framställningen kommer härifrån in på den viktiga frågan, om en tredje man ─ t. ex. en av köparens utmätningsborgenärer ─ kan betala bort köparens prisskuld och be-