Butikstängningslagens tillämpning å konstgallerier. Butikstängningslagen d. 30 maj 1919 innehåller ingen definition av begreppet handelsbod. Enligt ett av Svea Hovrätt d. 14 mars 1938 meddelat utslag hava tillfälliga utställningar å sön- och helgdagar av helt eller delvis för försäljning avsedda konstverk i ett konstgalleri i Stockholm ansetts falla under denna lag. Hovrätten förklarade, att även om utbjudandet till omedelbar försäljning av konstverk icke skett under sön- och helgdagar och även om öppet hållandet nämnda dagar haft kulturellt syfte, dessa omständigheter dock icke vore av beskaffenhet att lagligen föranleda undantag från förbudet att å sön- och helgdagar hålla handelsbod öppen för allmänheten. En ledamot var skiljaktig beträffande motiveringen och en annan ledamot ville fria från ansvar.
Med hänsyn till den tolkning, butikstängningslagen erhållit i nämnda rättsfall, och med beaktande av konstutställningarnas värde ur kulturell synpunkt har andra lagutskottet i anledning av vissa motioner ansett sig böra föreslå (utlåt. nr 35), att gällande butikstängningslag kompletteras med ett stadgande, betecknat 7 a §, enligt vilket länsstyrelse tillerkännes rätt att medgiva, att lokal, där utställningar av konstverk, avsedda för försäljning, anordnas, får hållas öppen för allmänheten för visning av konstverken å tider, då lokalen eljest enligt butikstängningslagen skulle vara stängd. Försäljning av konstverk skulle ej få äga rum under den tid, som omfattas av det särskilda tillståndet. Med konstverk förstås i detta sammanhang verk av bildande konst samt alster av konsthantverk och konstindustri. Lagändringen skulle träda i kraft dagen efter det lagen utkommit i Svensk författningssamling.
Båda kamrarna biföllo utskottets förslag.
K. M:t har därefter d. 22 april 1938 utfärdat lag i ämnet (S F. S. nr 119).
I SvJT för år 1932 (Rf. s. 64) och år 1933 (Rf. s. 76) har redogörelse lämnats för två rättsfall, som belysa butikstängningslagens tillämpningsområde och som torde vara av visst intresse i förevarande sammanhang.
G.D.
Fråga om revision av jorddelningslagstiftningen. I en vid årets riksdag väckt motion (II: 289) har hemställts om en allmän revision av lagstiftningen om delning av jord å landet. Motionärerna hava särskilt fäst uppmärksamheten på att möjligheten till omskifte hittills lämnats så gott som outnyttjad. Detta syntes dem sammanhänga med att laga skifte i dess nuvarande form vore en otymplig och verklighetsfrämmande procedur. Lantmäteristyrelsen har i yttrande över motionen uttalat, att denna åsikt icke syntes vara ogrundad. Genom jorddelningslagen hade icke tagits det radikala steg mot ett efter moderna ekonomiska och tekniska förhållanden lämpat skiftesinstitut,