Rudolf Stammler, en av vår tids mest framträdande rättsfilosofer, avled den 25 april 1938 i Wernigerode. Han föddes den 19 februari 1856 i Alsfeld, Hessen. Efter juridiska studier vid universiteten i Giessen och Leipzig disputerade han 1878 vid sistnämnda universitet och blev två år därefter »Privatdozent» i romersk rätt. Då han 1882 blev e. o. professor i Marburg, kom han genom COHEN i närmare kontakt med den nykantianska filosofien, »Marburgerfilosofien», som gav honom hans rättsfilosofiska grundåskådning. Efter ett år i Giessen kom Stammler som ord. professor till Halle 1885, och åren 1916—1921 verkade han i Berlin.
På det mera fackmässigt juridiska området har Stammler gjort sig känd genom arbeten i romersk rätt och — ännu mera — genom sina praktiskt juridiska exempelsamlingar. Men det är dock inom rättsfilosofien, som han har gjort de största insatserna, och det är med rätta han blivit kallad nygrundaren av den tyska rättsfilosofien. Bland mängden av hans rättsfilosofiska skrifter kunna nämnas: »Wirtschaft und Recht nach der materialistischen Geschichtsauffassung» (1896, 5:e uppl. 1924), »Die Lehre vom richtigen Recht» (1902, 2:a uppl. 1926), »Lehrbuch der Rechtsphilosophie» (1922, 3:e uppl. 1928). I detta sammanhang kan man också nämna hans sista stora arbete »Deutsches Rechtsleben in alter und neuer Zeit» (2 bd. 1928—32). År 1913 grundade han »Zeitschrift für Rechtsphilosophie in Lehre und Praxis».
I anslutning till Marburgerfilosoferna COHEN och NATORP vill Stammler grunda sin rättsfilosofi i Kants kritiska kunskapsteori. Hans rättsfilosofi får därför en helt formell och apriorisk karaktär. Han utgår visserligen från den empiriskt givna rätten, men han vill ej fastställa den eller den empiriska eller positiva rättssatsens giltighet, utan det obetingat allmängiltiga i rätten vill han söka i rättens begrepp och idé; han vill nå fram till rättens regulativ, till »den riktiga rätten», varmed det rättsliga innehållet skall bedömas. Hans »rena rättslära» skall i »kritisk självbesinning dryfta de begrepp och grundsatser, som äro oundgängliga för att få enhet och ordning i alla tänkbara rättssatser». — Denna formella inställning drev honom till en kraftig kritik av den positivistiska rättsteorien, den historiska rättsskolan och — framförallt — den materialistiska samhällsuppfattningen. Mot den sistnämnda framhåller han bl. a., att det ej finns någon socialekonomisk betraktelse, som ej är logiskt betingad av ett rättsligt sammanhang. Enligt Stammlers socialfilosofi består nämligen det sociala livet av mänskliga strävanden och deras ändamål, ej av naturliga förlopp; det sociala livet är »ett genom yttre förbindande normer reglerat samliv människor emellan».
Bertil Pfannenstill.
Axel Helper †. Den 30 juli 1938 avled amtmannen över Thisted amt Axel Helper 53 år gammal. Hans namn är känt bland svenska jurister på grund av hans deltagande i nordiskt lagstiftningsarbete och genom hans förträffliga, av grundlighet och fullständighet utmärkta kommentar till växel-